365 Bloggen

8 mars är det internationella kvinnodagen. Vad passar då bättre än att hylla Ellen Key, kvinnan som fortfarande förknippas med Västervik. Ellen var – och är fortfarande – en stark förebild och brann för frågor rörande kvinnors- och barns rättigheter.

Ellen Key föddes den 11 december 1849 på herrgården Sundsholm i Gladhammar söder om Västervik. Äldst i en syskonskara om sex barn blev hon strängt uppfostrad då föräldrarna trodde att fysiskbestraffning och disciplin skulle fostra starka personligheter. Föräldrarna gjorde dock ingen skillnad på flickor och pojkar, en uppfostran som var ovanlig i mitten av 1800-talet. Det var även föräldrarna som uppmuntrade Ellen Key i sitt skrivande. Vid årtiondena runt sekelskiftet var Ellen Key en av Sveriges mest kända och uppmärksammade författare och samhällsdebattörer. Hennes tankar runt skolan och dess uppgift ledde till att hon år 1900 gav ut boken Barnets århundrade. Den utkom i flera upplagor och gavs ut på elva språk. Idag är Ellen Key nästan mer känd i andra länder än i Sverige, och det främst för sina idéer om pedagogik.

Det finns flera skolor i Sverige som är döpta efter Ellen Key, bland annat en högstadieskola i Västervik. Ellen Key ligger begraven på den gamla kyrkogården i Västervik och hennes grav besöks av både turister och lokalbefolkning. I samarbete med Svenska kyrkan och Västerviks museum finns numera också en digital rundvandring ”Kyrkogården berättar” där man kan lära sig mer om Ellen Key och andra Västervikspersonligheter. När skärgårdsbåtarna skulle få nya namn 2020 döptes den ena till Ellen Key efter en namntävling.

Hans musik, shower och musikaler är tidlösa klassiker och det mesta han tar vid blir till guld. Och nu håller Björn Ulvaeus på att erövra nästa plats. Västerviksambassadören gör nämligen succé på sociala medier. I höstas startade han upp sitt egna Instagramkonto (@bjornulvaeus) och på kort tid har han i skrivande stund samlat ihop över 80 000 följare som får följa med Björn på allt från premiärer av Mamma Mia till besök i svampskogen. Ännu större succé gör Björn på Tiktok där han ofta bjuder på sig själv med humoristiska reels på kontot @abba, med 3,3 miljoner följare. 

Följ Björn på Instagram här @bjornulvaeus

Vi fortsätter med vårt tema Folkliv där vi tittar på människobristen i Västerviks kommun och vilka utmaningar och möjligheter vi står inför. Jörgen Jonsson är Gymnasie- och vuxenutbildningschef på Västerviks Gymnasium. En slags rektorernas rektor som bär ansvar för ungdomars sista utbildningspost innan vuxenlivet. Han tycker det är viktigt att ungdomarna känner att Västervik är bra längs hela uppväxten. Då vill de stanna kvar. Eller komma tillbaka.

Vad är din bild av hur avgångselever på Västerviks Gymnasium tänker sin framtid här i kommunen?

Det är nog en stor spridning. Många av oss som växte upp här tänkte nog att ”Västervik har jag gjort nu och nu ska jag ut i vida världen”. Så drabbas man av livet på olika sätt. Man vet ju inte när man är 15 eller 20 år vad man kommer att möta och få för andra referensramar när man blir äldre. Det är ju lätt att tänka storstad och världen. Sen har man varit iväg ett tag och kanske skaffat barn och då är det ju inte jaget som är i centrum längre, utan då tänker man vad som är bäst för ens egna barn och då blir kanske Västervik och ens föräldrar återigen viktigare. Vi måste jobba mycket på att skapa den där upplevelsen att Västervik är bra. Det bär man ju med sig om skolan är trygg, om det finns bra idrottsföreningar, bra kulturskola och så vidare.

Vad saknar Västervik?

Vinnarna i Sverige är ju just nu universitets- och högskole-orterna. Nu har ju vi Campus som öppnar upp möjligheterna. Alla som vill plugga, oavsett om det är kortare yrkeshögskolor eller längre akademiska utbildningar, vill ju inte sticka iväg. Då finns den möjligheten att stanna utifrån de skäl man har att vilja eller måste vara kvar. Möjligheten till högre utbildning är helt avgörande.

Statistik visar att Västervikare är alltmer bildade. Är det ett resultat av en naturlig utveckling eller helt enkelt att kommunen har ett så bra utbildningsväsende längs hela kedjan?

Det sista vill vi ju tro, men är det nog flera faktorer. Det är en allmän samhällsutveckling och det har länge varit ett önskemål på nationell politisk nivå att fler skall ha så mycket utbildning som det någonsin går, oavsett partifärg. Tittar man hos oss så är det ungefär 80 procent av eleverna som tar examen inom tre år.  När jag gick på gymnasiet så var det ju flera som avslutade sina studier efter högstadiet och idag hade det blivit en orosanmälan om någon inte vill läsa på gymnasiet. Gymnasieskolan är ju frivillig, men i praktiken är den ju inte det. Det är väl en allmän utveckling att eftergymnasial utbildning krävs för att klara jobb.

Allt går ju i trender. Så även utbildning och jobb. Vad är det som trendar på gymnasiet just nu?

Det ser vi i hela gymnasiesverige att väldigt många skall gå Ekonomi – eller Samhällsprogrammet, ja högskoleförberedande program över huvud taget. Här har vi den stora utmaningen i hela Sverige avseende matchning av kompetens för vi skulle behöva ha det omvända i ganska många år för att klara vård och omsorg och hela industrisektorn.

Vad eller vem kan få vård och industri att återigen bli populärt och prestigefullt att söka?

TV-serier, influensers och en massa olika saker påverkar vad det innebär att vara en lyckad och framgångsrik människa. Både unga och äldre speglar sig mycket i olika typer av sociala medier som ju är en fake-värld. Det är ju aldrig någon som lägger ut när man har magsjuka eller äter falukorv. Utan det är mer rosévin i motljus och att man renoverat sitt hus och är framgångsrik. Då inbillar man sig att för att bli lycklig så måste jag bli jurist eller jobba inom finans. Men vi vet ju att det finns många vägar till mänsklig lycka. Och vi måste verkligen jobba med att få ungdomar till att välja yrkesprogrammen. Det har gjorts olika satsningar nationellt och lokalt där man mer styr åt den riktningen. Samtidigt styrs det av politiska beslut där man inte är beredd att gå in och berätta vad som är bäst för individens bästa. Vi är världens mest sekulariserade och individualiserade land där det är svårt att gå in på individnivå och styra någon åt ett håll som kanske är bäst för samhället.

Tar skolan upp att en människa är värd mer än sitt jobb?

Skolan har ju två huvuduppdrag. Det ena är utbildning och det andra är värdegrundsuppdraget. När vi på gymnasiet informerar åttor och nior så är vi noga med att påpeka att alla utbildningar hos oss är viktiga och att alla jobb behövs. Aktiebolaget Sverige har ju en utmaning i att om tio år kommer det att saknas 150 000 människor för att klar behovet inom offentlig och privat sektor. De finns inte idag. Och så har vi Försvarsmakten som inom tio år beräknas behöva 80-90 000 människor.

Du är ju lite av gymnasieungdomars headcoach för framtiden. Vilket är det vanligaste råd du ger?

Att inte välja det kompisar väljer. Man ska lyssna på mamma och pappa då det ofta är väldigt kloka. Samtidigt ska man inte vara rädd för att säga emot sina föräldrar. Det är inte de som skall plugga, det är ju eleven. Jag har sett massa exempel på när det inte blir bra när mamma och pappa har valt. Livet är inte kört om man jag inte få A i alla ämnen på gymnasiet eller inte blir jurist.

Sverige och också Västervik har ju en kompetensmässig utmaning. Både nu och i framtiden. Har du som gymnasie- och vuxenutbildningschef tillförsikt i att vi fyller på kompetens i de depåer som behövs?

Vi har inget alternativ. Tittar man historiskt sedan vi var jägare och samlare så har vi klarat av allting. Vi måste göra en del omtag och kan inte hålla fast vid de här benhårda tagen kring arbetskraftsinvandring där man måste tjäna 27 000 kronor för att få stanna i Sverige. Det finns intressanta lösningar där vi kan tänka på helt nya sätt. Vi i den kommunala världen måste tänka ännu mer kring livslångt lärande och förändringsinnovation och inte tänka som vi alltid har gjort.

Finns det en vilja till det?

Jag vet att det i den politiska ledningen i Västervik finns en öppenhet för de här tankarna och diskussionerna. Att man vill pröva alla tänkbara vägar. Vi har exempelvis vårt lokala Windys som har ett stort behov av arbetskraft och där har vi levererat finsnickare från vårt hantverksprogram. Den utbildningen är ju i princip på väg ut ur gymnasieskolan. Vi bygger ju på med vuxenutbildning och de kommer att vara i samma undervisningslokaler som våra ungdomar. Vi försöker att jobba med den kombinationen så gott det går. Vi har också sådana exempel på restaurang och livsmedelsprogrammet där näringen har ett enormt behov. Vuxenutbildningen är ju mycket flexibel för den ska ju styras mycket mer direkt utefter samhällets och individens behov. I dialog med politik och näringsliv försöker ju vi hitta de utbildningar som behövs.

Vi fortsätter med vårt tema Folkliv där vi tittar på människobristen i Västerviks kommun och vilka utmaningar och möjligheter vi står inför. Två av nycklarna till att klara de demografiska och kompetensmässiga utmaningar Västerviks kommun står inför just idag och i framtiden är att få ännu fler att flytta hit och att få ungdomar att stanna kvar/komma tillbaka. Det senare ska vi titta på här.

Det är lätt att tro att unga efter gymnasiet vill fly till storstadens mystik och äventyr. Faktum är att storstadsromantiseringen börjar klinga av hos unga. Ett annat faktum är att kvarstannandegraden bland unga i kommunen har haft en stabil ökning sedan 2005 och är nu uppe på 80 procent. Och vi måste sätta vår tillit till ungas benägenhet att vilja stanna kvar eller en dag komma tillbaka för att fylla det stora behov av människor i arbetsför ålder vår kommun behöver i framtiden. Västervik365 åkte till Västerviks Gymnasium för att borra djupare i avgångselevernas tankar om just framtiden. Och den är ljus. Få saker i världen finns det mer energi och framtidsanda i som på en gymnasieskola. Sista anhalten innan total frihet. För att försöka få en bild över hur ungdomar i Västerviks kommun tänker 2023 tog vi kontakt med Västerviks Gymnasium. Vi skickade ut en enkät till alla avgångselever där de fick svara på en rad frågor kopplat till de utmaningar vi har. Och så tog vi ett snack face to face med några för att få en något fördjupad bild. En klar majoritet av elever i årskurs tre säger att de inte kommer att bli kvar i Västerviks kommun efter gymnasiet.

– Jag tror inte att jag blir kvar här direkt efter gymnasiet. Då tror jag att jag vill ut och resa och sen vill jag plugga också, och det ska jag inte göra här utan i Lund eller Uppsala. Det är mycket möjligt att jag kommer tillbaka när jag vill bilda familj, säger Eddie Fridell som går Naturvetenskapsprogrammet. Eddie utgör på något sätt ett typexempel på svar i vår undersökning. Han vill flytta för studier, inte till en storstad utan till en något större stad och han öppnar dörren för att en dag komma tillbaka. Majoriteten av de som
svarat att de kommer att lämna Västervik efter gymnasiet säger också att de en dag tror att de kommer att komma tillbaka.

– Jag tror att väldigt många tänker så. Ut och upptäcka världen lite och sen komma tillbaka till rötterna, säger Eddies klasskompis Leo Bovinder.

Vera Edman och Julia Hilmersson som går i årskurs ett på Vård- och omsorgsprogrammet tror båda att de kommer att bli kvar i Västervik efter gymnasiet. De säger att de väljer att stanna för att de har sina familjer och att de gillar tryggheten i Västervik. Tryggheten i att man känner de flesta och att man hittar överallt. I större städer blir man lätt anonym. Eventuella stigman som tidigare funnits kring att vara kvar i Västervik eller att komma tillbaka syns varken i statistiken eller framkom under samtalet. Vännerna, familjen,
tryggheten och enkelheten är viktigare aspekter.

– Det beror väl på vart min karriär tar vägen. Men jag trivs ju här och har inga problem med att komma tillbaka, säger Benjamin Strandberg, som går i trean på Ekonomiprogrammet inriktning juridik.

Ilaf Sukkari och Lamees Soboh går i tvåan på Introduktionsprogrammet. Ingen av dem ser att de blir kvar i Västervik efter gymnasiet och de tror heller inte att de kommer att flytta tillbaka. Storstadslivet i exempelvis Göteborg lockar vilket gör att de sticker ut både i vår undersökning och en stor europeisk undersökning som gjordes 2021 som visar att storstadslivets charm har tappat i attraktion bland unga. Något majoriteten i undersökningen och samtliga av de tio gymnasieelever vi pratat med har gemensamt är att de ser
positivt på framtiden,

– Jag ser fram emot att bli vuxen och att få ta ansvar för mig själv, säger Catrin Köhler och hennes klasskompis Alice Polgar på Försäljnings- och serviceprogrammet håller med. Samtidigt märks det i svaren att vi står inför faktorer som påverkas av en orolig omvärld.

– Jag är väldigt go with the flow så jag är generellt väldigt optimistisk över det mesta. Sen är jag väldigt spänd över att se var världen tar vägen i framtiden. Det känns som att det kommer att hända väldigt mycket under vår livstid, säger Leo Bovinder.

– Nu fick jag ju en väldigt negativ framtid. Om det blir krig så måste jag ju rycka ut, säger Alice Jiborn och skrattar, Leos klasskompis på Naturvetenskapsprogrammet. Hon vet redan nu att hon skall göra lumpen nästa år vilket får fungera som en brygga innan hon börjar plugga.

Så, summa summarum. Vill ungdomar flytta från Västerviks kommun? Ja. Vill ändå väldigt många stanna kvar? Ja. Vill många av de som flyttar en dag komma tillbaka? Ja. Oavsett vad ni väljer och gör – vår famn står alltid öppen. Vi behöver er alla.

HELA UNDERSÖKNING AV AVGÅNGSELEVER PÅ VÄSTERVIKS GYMNASIUM

Vad är det bästa med Västerviks Kommun?

 

 

I sitt arbete som barnmorska möter Cecilia Hellman Örnfjäder dagligen personer som önskar att bli gravida eller går i väntans tider inför att bli föräldrar. Vi tog kontakt för att höra om hennes bild av statistiken över barnafödande i Västervik. 

Överensstämmer din bild med statistiken, att vi skaffar färre barn? 

– Om vi ska börja med att backa tillbaka lite i tiden så kunde vi faktiskt se en tillfällig ökning 2015–2018. Det hade troligtvis att göra med flyktingkrisen. Ökningen följdes sedan av en minskning 2021–2022 och den berodde med största sannolikhet på pandemin samt andra skakiga omvärldsfaktorer, säger Cecilia. 

– Och om vi fortsätter i samma takt som vi gjort hittills under 2023 så förutspår vi att barnafödandet kommer att vara tillbaka på “normala nivåer” det här året, med omkring 330 nyfödda. 

Det finns dock mätningar som visar att vi 2022 hade det lägsta barnafödandet per kvinna någonsin i Västervik. Generellt handlar det alltså inte om att vi nuförtiden väljer bort barn, utan att vi istället skaffar färre barn per kvinna jämfört med tidigare generationer. 

I vilken ålder är det vanligast att västervikarna skaffar sitt första barn? 

– Allra vanligast är att vi skaffar vårt första barn när vi är omkring 28–30 år. Det har förändrats marginellt genom åren. Vi har blivit lite äldre, men det handlar snarare om månader än om år.  

Vad tror ni behövs för att vända den nedåtgående trenden? 

– I grund och botten behövs ett samhälle som är attraktivt för hela familjen och allt vad det innebär med exempelvis jobb, boende och barnomsorg. 

– Det som vi märker att många blivande och nyblivna föräldrar har svårt att koppla bort är den ekonomiska faktorn som ofta medför en inre stress. Min bild är att andra omvärldsfaktorer såsom krig inte spelar lika stor roll, även om det givetvis också kan bidra till oro. 

Till slut hamnade Erica Weidenstolpe vid änden av vägskälet. Den biologiska klockan började ticka allt snabbare och det var dags att bestämma sig. Skulle hon leva som barnfri resten av livet, eller ta chansen att bli mamma på egen hand? 

– Det fanns en tid när jag tänkte att det här med att vara mamma kanske inte var något för mig, men tankarna på inseminering föddes när jag närmade mig 30, säger Erica. 

På den tiden visste hon dock inte vad processen innebar och informationen från vården var svårtillgänglig. Det var därför mer snack om att i så fall åka till Danmark och insemineras. 

Det som ändå fick henne att genomgå resan på hemmaplan var tillförlitligheten till svensk sjukvård. 

I Region Kalmar län kan den eller de som behöver hjälp att bli gravida erbjudas sex tillfällen för inseminering (en IVF-behandling räknas som två inseminationer), och det var dessa försök som Erica ville testa med. 

– Om inte något av tillfällena hade givit resultat skulle jag inte försöka mer.

Lyckligtvis var lyckan på Ericas sida som blev gravid redan efter första inseminationen.  

Vad ser du mest fram emot med att bli mamma? 

– Att se det här lilla livet växa på sig och bli sin egen individ. Jag vill vägleda och förmedla det jag uppskattat mest från min uppväxt, just “värme och tydliga riktlinjer”. 

Den som är mer nyfiken på processen som Erica just genomgått kan följa henne på Instagram @ericaweidenstolpe. Där har hon publicerat bilder från sin resa mot att bli mamma på egen hand. 

Feel free att slajda in i Ericas DM om du har frågor, eller behöver råd och stöd! 

 

 

 

Vissa mer eller mindre hemliga, andra tämligen öppna. Mitt bland oss finns en mängd sammanslutningar av män och kvinnor som träffas bakom stängda dörrar. Möt fyra av dem.

DELTA SIGMA
Zackarias Kenndal, stormästare Delta Sigma

Vad karaktäriserar er orden?
– Den starka gemenskapen samt ett gemensamt intresse för musik och poesi.

Vad visste du om den innan du blev invald?
– Inte speciellt mycket mer än att jag hade bekanta som var medlemmar och som verkade trivas.

Hur kom det sig att du tackade ja till att vara med?
– Dels för att jag hade bekanta inom orden, dels för att jag var nyfiken på Delta Sigma. Det har varit ett av mina bästa beslut, och jag har inte fått anledning att ångra det.

Vad minns du från invigningsritualen?
– Inför den kände jag mig såklart nervös, men samtidigt väldigt nyfiken. Nervositeten avtog väldigt snabbt och jag kände mig direkt väldigt välkomnad. Strax efter invigningen väcktes en stark känsla av entusiasm inför framtiden. Tanken att få fortsätta utforska vad Delta Sigma verkligen är var något som lockade mycket.

Vad är syftet och målet med er orden?
– Att främja kreativiteten och inte låta den kulturella delen av samhället dö ut. Det blir allt färre unga som spelar instrument och engagerar sig i litteratur. Delta ger unga killar chansen att utvecklas som personer och knyta band med både äldre och yngre. Målet med vår orden är att den ska fortsätta verka för framtida generationer och samtidigt bevara våra traditioner.

Hur skulle du beskriva er verksamhet?
– Vi har flera månatliga sammankomster, där vi ägnar oss åt musik och dikter. Såklart kan vi inte dela med oss av allt vi gör, men om man vill få en bättre uppfattning av vad vi sysslar med så är man varmt välkommen att besöka Delta Sigmas vårsoaré som tar plats en gång varje år i Marieborgskyrkan. Där läser vi upp egenskrivna dikter och bjuder på musikframföranden.

Hur bär ni er åt för att hålla er relevanta – ni känns ju ganska statiska och analoga i en föränderlig, digital och flyktig värld?
– Absolut, så kan vi kännas statiska och analoga, men å andra sidan så är det lite charmen med just Delta Sigma, att ha kunnat verka sedan 1867 och fortfarande vara relevanta trots att det mesta går till på samma sätt inom orden än idag. Självklart har orden fått modifieras och anpassas en aning till följd av att världen och samhället runt omkring har förändrats, digitaliserats och moderniserats men i det stora hela så anser vi att det är viktigare att värna starkt om våra traditioner och bibehålla den mer klassiska känslan inom Delta, snarare än att modernisera och förändra orden endast för att ”bli mer relevanta”. Anledningen till att Delta Sigma har kunnat hålla sig relevanta tror jag huvudsakligen beror på den starka gemenskap som finns inom Delta, vilket resulterar i ett stort driv hos de aktiva bröderna att föra gemenskapen vidare.

Skulle du säga att ni är en inkluderande eller exkluderande orden?
– Det är inte ovanligt att Delta Sigma uppfattas som en exkluderande orden av personer utanför orden, just på grund av att det endast är en liten andel av alla elever på skolan som är medlemmar i Delta Sigma. Inom orden är vi däremot väldigt inkluderande och Delta bygger på en stark sammanhållning där alla medlemmar är delaktiga och bidrar till orden. Vi i Delta anordnar även festiviteter och andra aktiviteter som inkluderar hela skolan.

Hur sker urvalet av medlemmar?
– Oftast har man en ganska bra uppfattning kring vilka som troligtvis skulle passa bra och trivas i Delta. Med medlemmar i 1:an, 2:an och 3:an har vi i stort sett alltid någon som känner till olika möjliga framtida medlemmar som besitter några av de egenskaper vi gärna söker.

Vad har du för råd till den som vill öka sina chanser att bli invald?
– Vi ser gärna att man har kunskaper eller ett intresse för antingen musik eller litteratur, gärna båda. En egenskap vi värdesätter högt är också att man har tålamod och ett starkt driv, är man driven och visar att man gärna lär sig nya saker, exempelvis ett instrument, och är villig att lägga ned tid på det man tycker om visar på en stark karaktär vilket är något vi gärna ser inom Delta Sigma. Slutligen vill vi självklart ha personer som är kamratliga och gärna lite utåtriktade.

Vilken är den vanligaste fördomen kring er orden?
– Just inom Delta Sigma har vi länge präglats av den myt om att det skulle förekomma alkohol eller någon form av förnedring i samband med våra intagningar, detta är något som inte sker idag och inte har skett under Deltas existens. Vanligtvis när detta kommer på tal så har Delta Sigma blandats ihop med andra gymnasieordnar vilket är något som stundtals kan göra det svårt för oss att hitta nya medlemmar då både föräldrar och möjliga framtida medlemmar kan bli skrämda eller oroliga, men detta är som sagt något som inte stämmer, det finns inga som helst krav att man ska förtära alkohol för att kunna vara en del av Delta Sigma.

Men är det inte lite av sektkänsla över ordenssällskap, trots allt?
– Nej, någon sektkänsla är det inte, vi är som vilket annat sällskap eller förening som helst. Likt en fotbollsförening eller en schackklubb delar vi medlemmar i Delta Sigma diverse olika intressen och dessa intressen är det som binder oss samman. Enda skillnaden jämfört med andra sällskap eller föreningar är att vår verksamhet är lite mindre tillgänglig för utomstående.

Vad är det mest aparta ni har för er?
– Kanske att vi är klädda i frack vid högtidliga tillfällen och olika tillställningar som exempelvis vårsoarén. I vår ålder är det inte så vanligt.

DET HÄR ÄR DELTA SIGMA
Verksamma sedan år: 1867, vilket gör Delta Sigma till Sveriges äldsta gymnasieorden.
Riktar sig till: Killar som är elever på Västerviks Gymnasium.
Antal aktiva medlemmar idag: 22 stycken.
Ledord: Kamratskap och fri konst.

—

ODD FELLOW

Sören Åkesson, övermästare Logen 25 Orion, Lilian Simensen, övermästare Rebecka Logen

Vad karaktäriserar er orden? 
– Odd Fellow är en religiöst och politiskt obunden, internationell orden med gamla anor. Vårt liv och det vi gör ska alltid genomsyras av uppriktig vänskap och oegennyttig människokärlek samt omtanke om våra medmänniskor. Vi är övertygade om att det leder till en bättre värld.

Vad visste du om Odd Fellow innan du blev invald?
Sören: – Det jag fått med mig genom kontakter, och genom den information jag kunde söka själv på Odd Fellows hemsida.

Lilian: – Jag hade hört talas om den genom min moster och en god vän som själva är systrar i Odd Fellow.

Hur kom det sig att du tackade ja till att vara med?
Sören: – Jag blev tillfrågad av en bekant och informerad om ordens verksamhet, vilket låg i linje med mina värderingar.

Lilian: – Jag var under min arbetsverksamma tid tillfrågad flera gånger, men ansåg inte att tiden räckte till då. När jag senare hade flyttat till Västervik fick jag frågan att bli en Rebeckasyster av en granne. Ett bra sätt att skapa sig nya bekanta och fina vänner som nyinflyttad.

Vad minns du från invigningsritualen?
Sören: – En stark upplevelse; spännande, högtidlig, rogivande.

Lilian: – Väldigt högtidligt. En stark upplevelse. Rogivande för själen.

Vad är syftet och målet med er orden?
– Våra medlemmars uppgift är att sprida vänskapens, kärlekens och sanningens grundsatser bland medmänniskorna och att utöva medmänsklighet. Ord är inte tillräckligt, våra lärdomar måste omsättas i praktiska handlingar och var och en bidrar efter sin förmåga, i sin vardag, till mänsklighetens väl. Vårt fokus ska vara att göra världen bättre för alla som lever i den. Vi menar att allt som vi vill att andra ska göra för oss, ska vi också göra för våra medmänniskor.

Hur skulle ni beskriva er verksamhet?
– Genom välgörenhet. Vi tar hand om varandra och vi stöttar och hjälper den som är sjuk eller nödställd. Vi bidrar till lokala och internationella välgörenhetsprojekt, vi tar farväl av bortgångna systrar och bröder, och vi bidrar till projekt för behövande barn. Odd Fellow har fyra budord: att besöka de sjuka, hjälpa de nödställda, begrava de döda och uppfostra de föräldralösa.

Hur bär ni er åt för att hålla er relevanta – ni känns ju ganska statiska och analoga i en föränderlig, digital och flyktig värld?
– Vi är både digitala och analoga. Vi är en gammal orden med en arbetsordning som reglerar verksamheten. Idag är Odd Fellow Sveriges största ordenssällskap och vi finns på de flesta större orter i landet, där vi representeras av systra- respektive brödraloger.

Skulle ni säga att ni är en inkluderande eller exkluderande orden?
– Inkluderande, i allra högsta grad.

Hur sker urvalet av medlemmar? 
– Den som söker sig till oss blir efter omröstning invigd i vår orden. Genom en vacker och stämningsfull gradgivning får den nya medlemmen ta del av gradens budskap och det vår orden vill förmedla. Gradgivningarnas innehåll är hemligt. Tanken är att man inte i förväg ska känna till innehållet. Det gör att upplevelsen och budskapet blir starkt och betydelsefullt.

Vad har ni för råd till den som vill öka sina chanser att bli invald?
– Kontakta någon som är med i Odd Fellow, och sök information på hemsidan, där du också kan göra en intresseanmälan. Den som söker inträde i vår orden får inte ha begått allvarliga brott, vara minst 18 år och inte stå under förvaltarskap enligt föräldrabalken. Vi är religiöst obundna. Det är vår ordens etiska budskap som förenar oss. Vid invigning i orden avläggs ett högtidligt löfte att man aldrig för oinvigda ska avslöja vad som sker under gradgivningen. Det löftet gäller för all framtid.

Vilken är den vanligaste fördomen kring er orden?
– Att det förekommer hemliga ritualer.

Men är det inte lite av sektkänsla över ordenssällskap, trots allt?
– Absolut inte, vi är en sluten orden som idkar välgörenhet. Kvällen börjar med ett möte i ordenssalen. Då avhandlas frågor där logens medlemmar fattar beslut som rör logens verksamhet. Men mötets främsta syfte är att vi får tillfälle att fördjupa oss i frågor kring vår värdegrund och våra ledord vänskap, kärlek och sanning. Ibland har vi gradgivning, då vi får vara med om extra högtidliga ceremonier med rituella inslag, som syftar till ökade kunskaper om och förståelse för vår ordens budskap och mål. Ritualerna härstammar från vår ordens grundande, men är lika aktuella idag. Efter mötet samlas vi för gemensam måltid, som vid gradgivningskvällar är lite extra högtidlig. Kvällar utan gradgivning är av enklare karaktär och erbjuder ofta någon programpunkt eller underhållning som musik eller intressanta föredrag. Vid måltiden får vi möjlighet att umgås med och lära känna våra ordenssyskon under trevliga former. Många vittnar om att just gemenskapen är en oerhört viktig pusselbit i livet som Odd Fellow. Här skapas många trofasta och livslånga vänskapsband.

Vad är det mest aparta ni har för er?
– Vi har inga aparta budskap. Vi har ett budskap, som är ständigt aktuellt: att vi ska ta hand om varandra!

DET HÄR ÄR ODD FELLOW

Verksamma sedan år: Första svenska Logen bildades i Malmö 1884. Logen 25 Orion Västervik bildades den 26 april 1902.
Riktar sig till: Logen 25 Orion vänder sig till män och Rebecka Logen till kvinnor.
Antal aktiva medlemmar idag: 135 bröder och 166 systrar.
Ledord: Vänskap, kärlek och sanning.

—

En bra bit av Ladies Circle samlade. Översta raden från vänster: Astrid Åkerblom, Christin Wahlman, Elin Nilsson, Matilda Eliasson, Sofie Petersson, Petra Axelsson. Mellersta raden från vänster: Ellen Melkersson, Lotti Jilsmo, Linda Jansson, Anna Bengtson, Klara Linnteg. Längst fram: Tova Nilsson.

 

LADIES CIRCLE

Elin Nilsson, sekreterare Ladies Circle

Vad karaktäriserar er orden?
– Ladies Circle är en internationell, ideell förening eller organisation för kvinnor upp till 45 år. I vår logga finns sex hjärtan: vänskap, ärlighet, kärlek till sin nästa, öppenhet, positivitet och tillit.

Vad visste du om den innan du blev invald?
– Jag hade gästat ganska många möten innan så jag hade en bra inblick. Min första bild av LC var att det möjliggjorde mycket nätverkande.

Hur kom det sig att du tackade ja till att vara med?
– Jag kom i kontakt med Ladies Circle via en vän.

Vad minns du från invigningsritualen?
– Att det var välkomnande och trevligt!

Vad är syftet och målet med er orden? 
– Vår målsättning som förening är att vi ska vidga vår intressesfär, öka vår förståelse för andra människors åsikter och levnadsvillkor, samt medverka för internationell förståelse och vänskap. Föreningen har sedan starten haft fokus på välgörenhet. Detta sker på klubbnivå samt nationellt och internationellt genom ideellt arbete, aktiviteter eller insamlingar av olika slag. Klubbverksamheten är kärnan i vår organisation och i Västervik träffas vi varannan torsdag.

Hur skulle du beskriva er verksamhet?
– Vi träffas på lokal, regional, nationell och internationell nivå och gör roliga saker och aktiviteter tillsammans. Vi ägnar oss bland annat åt företagsbesök, föreläsningar och olika projekt. När vi ses blir det inte alltid bara trevligt umgänge utan ofta utvecklande aktiviteter och annat som berikar ens liv. LC ska ge energi och vara roligt!

Hur bär ni er åt för att hålla er relevanta?
– Vi tänker ofta nytt och en stor del av LC handlar för mig just om personlig utveckling och att se framåt. Medlemskapets övre åldersgräns innebär att föreningen på ett naturligt sätt förnyas och att fler ges möjlighet att vara en del av nätverket.

Skulle du säga att ni är en inkluderande eller exkluderande orden?
– Min syn på LC som förening är att vi har ett öppet synsätt och vårt motto ”Friendship & Service” genomsyrar organisationen oavsett vilket möte du besöker eller vilken LC-syster du träffar.

Vad har du för råd till den som vill öka sina chanser att bli invald?
– Börja gästa möten för att få en bra förståelse för vad vi gör och vad som krävs av en medlem. Ett medlemskap i LC innebär ett engagemang där du förväntas bidra till klubbens verksamhet och utveckling.

Vilken är den vanligaste fördomen kring er orden/ordnar i allmänhet? 
– Märkliga ritualer, mycket hemligheter och sektkänsla, haha.

Vad är det mest aparta ni har för er?
– Börja gästa så får du se!

DET HÄR ÄR LADIES CIRCLE
Verksamma sedan år:
Grundades 1936 i England och har funnits i Västervik sedan 1964. Riktar sig till: Kvinnor upp till 45 år.
Antal aktiva medlemmar idag: Mer än 30 000 stycken globalt, 1 637 stycken i Sverige och 15 stycken i Västervik.
Ledord: Vårt motto är ”Friendship & Service”.

—

ORDEN ÄR FITT
I Västerviks kommun finns bland annat sällskapen Gamla Druidorden, Hera Orden, Frihetsorden, Svinryttarorden, Odd Fellow, C.C, Ladies Circle, Tempel Riddare Orden, Delta Sigma, Frihetsbröderna, Bifrostorden, Svenska Frimurare Orden, Rebecka Logen, Round Table.

Västervik365 summerar 2023. Ett år av en salig blandning spännande rekryteringar, NHL-debuter, stormvarning, nostalgi, SM-silver, traktordemonstrationer och mycket, mycket mer. Här har ni 13 rätt under 2023.

 

1. DAMEN PÅ TÄPPAN

I en sport där den totala spelare- och domarpopulationen endast är 9 % flickor/kvinnor så känns det väldigt uppriskande och helrätt att vårt lokala hockeylag Västerviks IK under sommaren anställde Petra Axelsson som klubbchef. Det sänder signaler till så många, på så många sätt och vis. Alla till ACT-hallen!

Foto: Fanny Ottosson
—

2, ICA-MATTIAS

Ett tag var den nedläggningshotad, men likt fågeln Fenix återuppstår nu Ica Loftahammar på andra sidan gatan. Förutom att butiken ställer mat på borden och fungerar som en social förankringspunkt i ett större geografiskt område i norra Tjust, så utgör den också en viktig del av traktens identitet och dess förmåga att ta hand om sig själv. Ja, lite deras pulserande lunga. Grattis och lycka till, Mattias Hultman, Ica-handlaren som i december återöppnade.

—

3. EEEMIIIL!

Många har försökt, men bara en har lyckats. Den 14 oktober blev det 21-åriga superlöftet Emil Andrae första spelare någonsin från hockeynästet Västervik att kliva in på isen i världens överlägset bästa hockeyliga, NHL. Han gjorde det iförd forna benknäckargänget Philadelphia Flyers sagolikt snygga matchdräkt, under demontränaren John Tortorella, på bortais i hockeytokiga Ottawa. Hans käre far Per Andrae rapporterar om en smått surrealistisk upplevelse, och ett minne för livet, när de fick reda på att Emil skulle göra debut och Flyers ägare i egen hög person såg till att fixa logistiken med flyg, hotell och VIP-biljetter till den kanadensiska huvudstaden. Världsklass!

—

4. STORMVARNING

Apollo Theatre, Glastonbury, Coachella, Woodstock, Ullevi… Alla stora, klassiska musikscener runt om i världen har var och en sin lista av identifierande konsertupplevelser. I Stegeholms slottsruins fall finns en radda odödliga nummer från berusande Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström till Jakob Hellmans comeback, Peter LeMarcs nakna magi och Lars Demians bombastiska lyckopiller. Och så i år slog den oefterhärmlige textekvilibristen David Ritschard ner som en chockgranat i Stegeholms slottsruin och tog den hänförda publiken med storm. Vi hoppas på att det bara är början på något stort och långt och årligen återkommande.

David Ritschard pressbild

—

5. FULL GAS

Att vinna är inte allt, men att underhålla sin trogna publik är det – om man vill överleva i sportens underbara värld. Och ingen med bultande speedwayhjärta kunde klaga på den underhållning Västervik Speedway bjöd på säsongen 2023. Laget kammade hem Elitserien med 23 poäng på 12 matcher och den förkrossande poängskillnaden 604-476. Säsongen höll på att få sitt perfekta slut, men Dackarna vann den dramatiska SM-finalen med futtiga sex poäng över två matcher inför storpublik både i Målilla och framför storbildsskärm på Fiskaretorget i Västervik.

 

6. VIVE LE LANDSBYGDEN

När förskoleverksamheten i Odensvi, Ukna, Blankaholm, Totebo och Almvik hotades av nedläggning tog lokalborna saken i egna händer, samlade in namnunderskrifter, skrev insändare och begav sig in till Västervik för att på bästa franska manér parkera en traktor mitt på Stora torget för att tydligt visa vad som ligger i potten. Och, ja, politikerna lyssnade.

 

Foto: Helen Hall

—

 

7. SLAGGA ARKITEKTRITAT 

Under pandemin valde många av oss att i brist på publika evenemang och sammankomster att väcka och i viss mån återupptäcka naturen och urmänniskan i oss. Men med vissa förbehåll såklart, som att sova bekvämt, och med stil. Likt en skänk från ovan landade arkitekturprojektet ArkNat i skogarna kring Västervik sommaren 2023. Sammanlagt ska tio platsspecifika vindskydd, ritade och byggda av arkitektelever från när och fjärran adderas längs vandringsleder i det fagra Tjust.

—

8. INGEN SPÖAR ANNIE 

Vi hade det på känn redan när vi satte henne på omslaget av vårt sprakande sextonde nummer. Annie Ankervik var redan då en av landets, faktiskt världens, främsta frisörer. I år fick hon papper, diplom och blomsterbukett på att hon är bäst när hon tilldelades priset som Årets Frisör, och dessutom för andra året i rad nominerats till International Hairdresser of the year. Läs nummer 16 av Västervik365 med Annie.

—

9. SLAVA VÄSTERVIK 

Vi gjorde denna hyllning redan ifjol, och hade såklart hoppats på att Rysslands fruktansvärda invasion av Ukraina skulle ha misslyckats och förpassats till historiens stinkande sophög vid det här laget, men icke. Och även om det bokstavliga startskottet nu är en bit bort så fortsätter bomberna att falla, och vi vill ge en rungande och samtidigt medmänskligt vördnadsfull homage tillägnad alla de lokalbor som öppnat sina hem för krigets offer.

—

10. SPRING ACT, SPRING!

Efter inte mindre än fem gasellutmärkelser i rad är ACT M&B årets bästa gasellföretag – i hela Kalmar län! Familjeföretaget har haft en närmast osannolik expansion sedan registreringen 2010. Idag är man 27 anställda och beräknas omsätta nästan 120 miljoner kronor. 2024 går de för 150 miljoner. För att ge tillbaka till det lokala föreningslivet och samtidigt flexa med PR-musklerna har de under säsongen satt sitt namn på ishallen i Västervik som numera går under namnet ACT-hallen. Hatten av!

—

11. MODERN NOSTALGI 

”Det är precis som förr” (läses med fördel på Västervikska) är inget dåligt omdöme när det kommer till att återuppliva den folkfestiga känslan på stan under Visfestivalen. 2023 tog Västervik Framåt tillsammans med Västerviks kommun ett helt nytt grepp och öste på med knallare, barnscen, jaming-scen, gaming-tält, hoppborg, utställning och så vidare. Och som vi älskade det. Det var precis som förr.

—

12. GODZILLA VS. KONG 

Västerviks kommun har under de senaste åren sett en rad aktörer som tagit jättekliv i besöksnäringens näringskedja: Tindered, Besheri-gänget och deras Mocca Deli-framgångssaga, guldgossarna på Guldkant, Slottsholmen och Majo hotellinvest som äger Västerviks och Vimmerby Stadshotell. Men högst upp i kedjan hittar vi Västervik Resort och Gränsö Slott. Efter att Västervik Resort mer eller mindre prenumererat på alfaplatsen högst upp så är Gränsö Slott sedan 2021 den aktör inom besöksnäringen som omsätter mest. Vi vet, det är ingen tävling, men framgång föder framgång och duktiga entreprenörers arbete smittar av sig.

—

13. HIGH FIVE HAMNPLAN 

Efter två lite trevande inledningsår 2019 och 2022 så hittade trion Detterberg, Kristiansson och Ohlsson helt rätt 2023. 3 500 pers i alla åldrar gungade till Bolaget, Hoffmaestro och 2 blyga läppar en fuktig sommarnatt i juli. 2024 går Hamnplan live för tvådagars. High five, killar!

Foto: Hamnplan Live

I varje nummer av Västervik365 porträtterar vi en vardagsbild från livet i Västervik under greppet ”Ögonblicket”. Samboparet Emil Welan och Petter Adolfsson träffades 2020. Petter har varit tävlingsdansare sedan 1998 och Emil började sin buggresa 2020. Dans är för dem träning, rörlighet, balans, fest, umgänge, passion och framförallt – glädje!

Västervik har ett rikt föreningsliv i allmänhet och så också vad gäller dansmöjligheter. Sök i Västervik kommuns föreningsregister för att hitta din förening.

Om du bor utanför Västerviks kommun och vill ha magasinet Västervik365 i brevlådan så signa upp dig för en gratisprenumeration idag!

Gränsö Slott hade den exklusiva förmånen att redan under pandemiåren ha kraftig tillväxt. Investeringsstrategin går ut på att överskottet går tillbaka in i verksamheten. Och som överskottet pumpar in. Just nu bygger man ut slottet med två nya flyglar, man investerar i ytterligare slottspaviljonger ute i slottsparken, de ritar på ett nytt beachhouse med en riktig håll käften-design, det blir ett nytt trädäck på 600 kvadratmeter nere vid vattnet, ny scen och teknik i Magasinet och man satsar ytterligare miljoner i exklusivare och fylligare matsalar. Läs mer om Gränsö Slotts tillväxtresa i en fin artikel publicerad i Västerviks Tidningen tidigare i december: Tronskiftet hos besöksnäringen i Västervik

Hallbyggarna ACT M&B är årets Gasellföretag – i Kalmar län! Familjeföretaget har haft en närmast osannolik expansion sedan registreringen 2010. Idag är man 27 anställda och beräknas omsätta nästan 120 miljoner kronor. 2024 går de för 150 miljoner. Hatten av!

Det är snart dags för stadsjubileum för både Gamla och nya Västervik. I somras firade Göteborg 400-år med stort firande. Kultur, näringsliv, föreningar och stadsförvaltningen samverkade i ett program som planerats i över 10 års tid. Hur ska vi i vår kommun uppmärksamma våra kommande jubileum av Gamleby och nya Västervik? Medborgarna bjuds nu in till dialog och får möjlighet att lämna idéer.

27 oktober i år är det 590 år sedan Albert av Mecklenburg utfärdade privilegiebrevet på det som blev startskottet för nya Västervik. Samtidigt har vi en äldre historia längre in i viken där vi tidigare firat 1275 som startår för det som idag är Gamleby.

– Vi har en oerhört spännande historia, säger Harald Hjalmarsson, kommunstyrelsens ordförande. Ibland tror jag att vi underskattar dess betydelse. Genom att uppmärksamma vårt ursprung och vår historia kommer vi närmare varandra och får ett fastare avstamp mot framtiden.

– Ett stadsjubileum kan göras på många sätt, menar Harald Hjalmarsson. Vi kan få möjlighet att utforska historien lite mer men vi kan också fira och känna stolthet med fest. Min förhoppning är att så många som möjligt ska känna sig delaktiga och vi kan samverka med så väl näringsliv och föreningsliv som andra i detta.

För att få in idéer redan nu lanserar kommunen en idébank där medborgare kan lämna förslag och idéer för de två jubileerna. Gamleby ska firas redan 2025. För Västerviks del finns det mer tid för förberedelser.

– Det är ett enkelt webbformulär till att börja med, säger Johan Jensen på kommunikationsenheten. Där ser vi vilka som engagerar sig och vilka förslag som kommer in. Man kan också se hur andra kommuner gör. Förhoppningsvis får vi många engagerade.

Kommunen är initiativtagare och kan initialt hålla i projektet, men tanken är att engagera även näringsliv, föreningar, museer och andra parter.  Du kan anmäla intresse och lämna dina förslag på www.vastervik.se/1433.

 

För mer frågor kontakta:

 

Harald Hjalmarsson
Kommunstyrelsens ordförande (M), Västerviks kommun
Telefon: 0490-25 40 33
Mejl: harald.hjalmarsson.pol@vastervik.se

 

Johan Jensen
Kommunikationsstrateg, Västerviks kommun
Telefon: 070-588 23 84
Mejl: johan.jensen@vastervik.se

Nu är de slutgiltiga siffrorna för turistsäsongen 2022 sluträknade och publicerade av SCB. Västervik går fortsatt starkt, precis som man gjort under hela pandemin. Ökning 2022 med 7.2 procent i gästnätter från det redan starka besöksnäringsåret 2021.

Varje år mäter Statistiska Centralbyrån de kommersiella gästnätterna hos besöksnäringen i Sverige. De senaste åren med pandemi har gjort att siffrorna har kommit att halta lite hos många kommuner i Sverige. Särskilt storstäderna har haft det tungt under pandemin. Västervik däremot har en haft en stadig ökning av nationella gästnätter genom hela pandemin. Med hela 20 procent har Västervik ökat sedan 2019, och en ökning med 7 procent jämfört med 2021. 468 000 gästnätter hade Västervik 2022, man är snart framme vid milstolpen 500 000 gästnätter.

– Vi tyckte att vi hade positiva siffror redan 2019, men Västervik är verkligen en vinnare också de senaste åren. Dels så har vi en stor kommun med närhet till hav och natur som passade under pandemin, men också det faktum att vi mitt i detta blev Årets sommarstad har verkligen bidragit till att Västervik är hett alternativ på nationella turistkartan, säger Jakob Franzén, destinationsutvecklare på Västervik Framåt.

De utländska besökarna som av restriktionsskäl dök under pandemin är redan tillbaka på samma siffror som 2019. Något som är synonymt för hela Kalmar län.

– Vi var tidiga med att ställa om vår marknadsföring under pandemin där vi hittade rätt ton och budskap genom hela den tiden, även när restriktionerna släppte. Det skapade nog både ett förtroende och en nyfikenhet för Västervik. Sen är ju besöksnäringen här grymma på att leverera själva, de verkligen glänser i hela Sverige. Utmaningen 2023 blir att bibehålla den svenska besökaren och fortsätta att öka på utlandsresenären, säger Niklas Lind, marknadschef på Västervik Framåt.