I sitt arbete som barnmorska möter Cecilia Hellman Örnfjäder dagligen personer som önskar att bli gravida eller går i väntans tider inför att bli föräldrar. Vi tog kontakt för att höra om hennes bild av statistiken över barnafödande i Västervik. 

Överensstämmer din bild med statistiken, att vi skaffar färre barn? 

– Om vi ska börja med att backa tillbaka lite i tiden så kunde vi faktiskt se en tillfällig ökning 2015–2018. Det hade troligtvis att göra med flyktingkrisen. Ökningen följdes sedan av en minskning 2021–2022 och den berodde med största sannolikhet på pandemin samt andra skakiga omvärldsfaktorer, säger Cecilia. 

– Och om vi fortsätter i samma takt som vi gjort hittills under 2023 så förutspår vi att barnafödandet kommer att vara tillbaka på “normala nivåer” det här året, med omkring 330 nyfödda. 

Det finns dock mätningar som visar att vi 2022 hade det lägsta barnafödandet per kvinna någonsin i Västervik. Generellt handlar det alltså inte om att vi nuförtiden väljer bort barn, utan att vi istället skaffar färre barn per kvinna jämfört med tidigare generationer. 

I vilken ålder är det vanligast att västervikarna skaffar sitt första barn? 

– Allra vanligast är att vi skaffar vårt första barn när vi är omkring 28–30 år. Det har förändrats marginellt genom åren. Vi har blivit lite äldre, men det handlar snarare om månader än om år.  

Vad tror ni behövs för att vända den nedåtgående trenden? 

– I grund och botten behövs ett samhälle som är attraktivt för hela familjen och allt vad det innebär med exempelvis jobb, boende och barnomsorg. 

– Det som vi märker att många blivande och nyblivna föräldrar har svårt att koppla bort är den ekonomiska faktorn som ofta medför en inre stress. Min bild är att andra omvärldsfaktorer såsom krig inte spelar lika stor roll, även om det givetvis också kan bidra till oro.