365 Bloggen

Vi fortsätter med vårt tema Folkliv där vi tittar på människobristen i Västerviks kommun och vilka utmaningar och möjligheter vi står inför. Jörgen Jonsson är Gymnasie- och vuxenutbildningschef på Västerviks Gymnasium. En slags rektorernas rektor som bär ansvar för ungdomars sista utbildningspost innan vuxenlivet. Han tycker det är viktigt att ungdomarna känner att Västervik är bra längs hela uppväxten. Då vill de stanna kvar. Eller komma tillbaka.

Vad är din bild av hur avgångselever på Västerviks Gymnasium tänker sin framtid här i kommunen?

Det är nog en stor spridning. Många av oss som växte upp här tänkte nog att ”Västervik har jag gjort nu och nu ska jag ut i vida världen”. Så drabbas man av livet på olika sätt. Man vet ju inte när man är 15 eller 20 år vad man kommer att möta och få för andra referensramar när man blir äldre. Det är ju lätt att tänka storstad och världen. Sen har man varit iväg ett tag och kanske skaffat barn och då är det ju inte jaget som är i centrum längre, utan då tänker man vad som är bäst för ens egna barn och då blir kanske Västervik och ens föräldrar återigen viktigare. Vi måste jobba mycket på att skapa den där upplevelsen att Västervik är bra. Det bär man ju med sig om skolan är trygg, om det finns bra idrottsföreningar, bra kulturskola och så vidare.

Vad saknar Västervik?

Vinnarna i Sverige är ju just nu universitets- och högskole-orterna. Nu har ju vi Campus som öppnar upp möjligheterna. Alla som vill plugga, oavsett om det är kortare yrkeshögskolor eller längre akademiska utbildningar, vill ju inte sticka iväg. Då finns den möjligheten att stanna utifrån de skäl man har att vilja eller måste vara kvar. Möjligheten till högre utbildning är helt avgörande.

Statistik visar att Västervikare är alltmer bildade. Är det ett resultat av en naturlig utveckling eller helt enkelt att kommunen har ett så bra utbildningsväsende längs hela kedjan?

Det sista vill vi ju tro, men är det nog flera faktorer. Det är en allmän samhällsutveckling och det har länge varit ett önskemål på nationell politisk nivå att fler skall ha så mycket utbildning som det någonsin går, oavsett partifärg. Tittar man hos oss så är det ungefär 80 procent av eleverna som tar examen inom tre år.  När jag gick på gymnasiet så var det ju flera som avslutade sina studier efter högstadiet och idag hade det blivit en orosanmälan om någon inte vill läsa på gymnasiet. Gymnasieskolan är ju frivillig, men i praktiken är den ju inte det. Det är väl en allmän utveckling att eftergymnasial utbildning krävs för att klara jobb.

Allt går ju i trender. Så även utbildning och jobb. Vad är det som trendar på gymnasiet just nu?

Det ser vi i hela gymnasiesverige att väldigt många skall gå Ekonomi – eller Samhällsprogrammet, ja högskoleförberedande program över huvud taget. Här har vi den stora utmaningen i hela Sverige avseende matchning av kompetens för vi skulle behöva ha det omvända i ganska många år för att klara vård och omsorg och hela industrisektorn.

Vad eller vem kan få vård och industri att återigen bli populärt och prestigefullt att söka?

TV-serier, influensers och en massa olika saker påverkar vad det innebär att vara en lyckad och framgångsrik människa. Både unga och äldre speglar sig mycket i olika typer av sociala medier som ju är en fake-värld. Det är ju aldrig någon som lägger ut när man har magsjuka eller äter falukorv. Utan det är mer rosévin i motljus och att man renoverat sitt hus och är framgångsrik. Då inbillar man sig att för att bli lycklig så måste jag bli jurist eller jobba inom finans. Men vi vet ju att det finns många vägar till mänsklig lycka. Och vi måste verkligen jobba med att få ungdomar till att välja yrkesprogrammen. Det har gjorts olika satsningar nationellt och lokalt där man mer styr åt den riktningen. Samtidigt styrs det av politiska beslut där man inte är beredd att gå in och berätta vad som är bäst för individens bästa. Vi är världens mest sekulariserade och individualiserade land där det är svårt att gå in på individnivå och styra någon åt ett håll som kanske är bäst för samhället.

Tar skolan upp att en människa är värd mer än sitt jobb?

Skolan har ju två huvuduppdrag. Det ena är utbildning och det andra är värdegrundsuppdraget. När vi på gymnasiet informerar åttor och nior så är vi noga med att påpeka att alla utbildningar hos oss är viktiga och att alla jobb behövs. Aktiebolaget Sverige har ju en utmaning i att om tio år kommer det att saknas 150 000 människor för att klar behovet inom offentlig och privat sektor. De finns inte idag. Och så har vi Försvarsmakten som inom tio år beräknas behöva 80-90 000 människor.

Du är ju lite av gymnasieungdomars headcoach för framtiden. Vilket är det vanligaste råd du ger?

Att inte välja det kompisar väljer. Man ska lyssna på mamma och pappa då det ofta är väldigt kloka. Samtidigt ska man inte vara rädd för att säga emot sina föräldrar. Det är inte de som skall plugga, det är ju eleven. Jag har sett massa exempel på när det inte blir bra när mamma och pappa har valt. Livet är inte kört om man jag inte få A i alla ämnen på gymnasiet eller inte blir jurist.

Sverige och också Västervik har ju en kompetensmässig utmaning. Både nu och i framtiden. Har du som gymnasie- och vuxenutbildningschef tillförsikt i att vi fyller på kompetens i de depåer som behövs?

Vi har inget alternativ. Tittar man historiskt sedan vi var jägare och samlare så har vi klarat av allting. Vi måste göra en del omtag och kan inte hålla fast vid de här benhårda tagen kring arbetskraftsinvandring där man måste tjäna 27 000 kronor för att få stanna i Sverige. Det finns intressanta lösningar där vi kan tänka på helt nya sätt. Vi i den kommunala världen måste tänka ännu mer kring livslångt lärande och förändringsinnovation och inte tänka som vi alltid har gjort.

Finns det en vilja till det?

Jag vet att det i den politiska ledningen i Västervik finns en öppenhet för de här tankarna och diskussionerna. Att man vill pröva alla tänkbara vägar. Vi har exempelvis vårt lokala Windys som har ett stort behov av arbetskraft och där har vi levererat finsnickare från vårt hantverksprogram. Den utbildningen är ju i princip på väg ut ur gymnasieskolan. Vi bygger ju på med vuxenutbildning och de kommer att vara i samma undervisningslokaler som våra ungdomar. Vi försöker att jobba med den kombinationen så gott det går. Vi har också sådana exempel på restaurang och livsmedelsprogrammet där näringen har ett enormt behov. Vuxenutbildningen är ju mycket flexibel för den ska ju styras mycket mer direkt utefter samhällets och individens behov. I dialog med politik och näringsliv försöker ju vi hitta de utbildningar som behövs.

Vi fortsätter med vårt tema Folkliv där vi tittar på människobristen i Västerviks kommun och vilka utmaningar och möjligheter vi står inför. Två av nycklarna till att klara de demografiska och kompetensmässiga utmaningar Västerviks kommun står inför just idag och i framtiden är att få ännu fler att flytta hit och att få ungdomar att stanna kvar/komma tillbaka. Det senare ska vi titta på här.

Det är lätt att tro att unga efter gymnasiet vill fly till storstadens mystik och äventyr. Faktum är att storstadsromantiseringen börjar klinga av hos unga. Ett annat faktum är att kvarstannandegraden bland unga i kommunen har haft en stabil ökning sedan 2005 och är nu uppe på 80 procent. Och vi måste sätta vår tillit till ungas benägenhet att vilja stanna kvar eller en dag komma tillbaka för att fylla det stora behov av människor i arbetsför ålder vår kommun behöver i framtiden. Västervik365 åkte till Västerviks Gymnasium för att borra djupare i avgångselevernas tankar om just framtiden. Och den är ljus. Få saker i världen finns det mer energi och framtidsanda i som på en gymnasieskola. Sista anhalten innan total frihet. För att försöka få en bild över hur ungdomar i Västerviks kommun tänker 2023 tog vi kontakt med Västerviks Gymnasium. Vi skickade ut en enkät till alla avgångselever där de fick svara på en rad frågor kopplat till de utmaningar vi har. Och så tog vi ett snack face to face med några för att få en något fördjupad bild. En klar majoritet av elever i årskurs tre säger att de inte kommer att bli kvar i Västerviks kommun efter gymnasiet.

– Jag tror inte att jag blir kvar här direkt efter gymnasiet. Då tror jag att jag vill ut och resa och sen vill jag plugga också, och det ska jag inte göra här utan i Lund eller Uppsala. Det är mycket möjligt att jag kommer tillbaka när jag vill bilda familj, säger Eddie Fridell som går Naturvetenskapsprogrammet. Eddie utgör på något sätt ett typexempel på svar i vår undersökning. Han vill flytta för studier, inte till en storstad utan till en något större stad och han öppnar dörren för att en dag komma tillbaka. Majoriteten av de som
svarat att de kommer att lämna Västervik efter gymnasiet säger också att de en dag tror att de kommer att komma tillbaka.

– Jag tror att väldigt många tänker så. Ut och upptäcka världen lite och sen komma tillbaka till rötterna, säger Eddies klasskompis Leo Bovinder.

Vera Edman och Julia Hilmersson som går i årskurs ett på Vård- och omsorgsprogrammet tror båda att de kommer att bli kvar i Västervik efter gymnasiet. De säger att de väljer att stanna för att de har sina familjer och att de gillar tryggheten i Västervik. Tryggheten i att man känner de flesta och att man hittar överallt. I större städer blir man lätt anonym. Eventuella stigman som tidigare funnits kring att vara kvar i Västervik eller att komma tillbaka syns varken i statistiken eller framkom under samtalet. Vännerna, familjen,
tryggheten och enkelheten är viktigare aspekter.

– Det beror väl på vart min karriär tar vägen. Men jag trivs ju här och har inga problem med att komma tillbaka, säger Benjamin Strandberg, som går i trean på Ekonomiprogrammet inriktning juridik.

Ilaf Sukkari och Lamees Soboh går i tvåan på Introduktionsprogrammet. Ingen av dem ser att de blir kvar i Västervik efter gymnasiet och de tror heller inte att de kommer att flytta tillbaka. Storstadslivet i exempelvis Göteborg lockar vilket gör att de sticker ut både i vår undersökning och en stor europeisk undersökning som gjordes 2021 som visar att storstadslivets charm har tappat i attraktion bland unga. Något majoriteten i undersökningen och samtliga av de tio gymnasieelever vi pratat med har gemensamt är att de ser
positivt på framtiden,

– Jag ser fram emot att bli vuxen och att få ta ansvar för mig själv, säger Catrin Köhler och hennes klasskompis Alice Polgar på Försäljnings- och serviceprogrammet håller med. Samtidigt märks det i svaren att vi står inför faktorer som påverkas av en orolig omvärld.

– Jag är väldigt go with the flow så jag är generellt väldigt optimistisk över det mesta. Sen är jag väldigt spänd över att se var världen tar vägen i framtiden. Det känns som att det kommer att hända väldigt mycket under vår livstid, säger Leo Bovinder.

– Nu fick jag ju en väldigt negativ framtid. Om det blir krig så måste jag ju rycka ut, säger Alice Jiborn och skrattar, Leos klasskompis på Naturvetenskapsprogrammet. Hon vet redan nu att hon skall göra lumpen nästa år vilket får fungera som en brygga innan hon börjar plugga.

Så, summa summarum. Vill ungdomar flytta från Västerviks kommun? Ja. Vill ändå väldigt många stanna kvar? Ja. Vill många av de som flyttar en dag komma tillbaka? Ja. Oavsett vad ni väljer och gör – vår famn står alltid öppen. Vi behöver er alla.

HELA UNDERSÖKNING AV AVGÅNGSELEVER PÅ VÄSTERVIKS GYMNASIUM

Vad är det bästa med Västerviks Kommun?

 

 

Vissa mer eller mindre hemliga, andra tämligen öppna. Mitt bland oss finns en mängd sammanslutningar av män och kvinnor som träffas bakom stängda dörrar. Möt fyra av dem.

DELTA SIGMA
Zackarias Kenndal, stormästare Delta Sigma

Vad karaktäriserar er orden?
– Den starka gemenskapen samt ett gemensamt intresse för musik och poesi.

Vad visste du om den innan du blev invald?
– Inte speciellt mycket mer än att jag hade bekanta som var medlemmar och som verkade trivas.

Hur kom det sig att du tackade ja till att vara med?
– Dels för att jag hade bekanta inom orden, dels för att jag var nyfiken på Delta Sigma. Det har varit ett av mina bästa beslut, och jag har inte fått anledning att ångra det.

Vad minns du från invigningsritualen?
– Inför den kände jag mig såklart nervös, men samtidigt väldigt nyfiken. Nervositeten avtog väldigt snabbt och jag kände mig direkt väldigt välkomnad. Strax efter invigningen väcktes en stark känsla av entusiasm inför framtiden. Tanken att få fortsätta utforska vad Delta Sigma verkligen är var något som lockade mycket.

Vad är syftet och målet med er orden?
– Att främja kreativiteten och inte låta den kulturella delen av samhället dö ut. Det blir allt färre unga som spelar instrument och engagerar sig i litteratur. Delta ger unga killar chansen att utvecklas som personer och knyta band med både äldre och yngre. Målet med vår orden är att den ska fortsätta verka för framtida generationer och samtidigt bevara våra traditioner.

Hur skulle du beskriva er verksamhet?
– Vi har flera månatliga sammankomster, där vi ägnar oss åt musik och dikter. Såklart kan vi inte dela med oss av allt vi gör, men om man vill få en bättre uppfattning av vad vi sysslar med så är man varmt välkommen att besöka Delta Sigmas vårsoaré som tar plats en gång varje år i Marieborgskyrkan. Där läser vi upp egenskrivna dikter och bjuder på musikframföranden.

Hur bär ni er åt för att hålla er relevanta – ni känns ju ganska statiska och analoga i en föränderlig, digital och flyktig värld?
– Absolut, så kan vi kännas statiska och analoga, men å andra sidan så är det lite charmen med just Delta Sigma, att ha kunnat verka sedan 1867 och fortfarande vara relevanta trots att det mesta går till på samma sätt inom orden än idag. Självklart har orden fått modifieras och anpassas en aning till följd av att världen och samhället runt omkring har förändrats, digitaliserats och moderniserats men i det stora hela så anser vi att det är viktigare att värna starkt om våra traditioner och bibehålla den mer klassiska känslan inom Delta, snarare än att modernisera och förändra orden endast för att ”bli mer relevanta”. Anledningen till att Delta Sigma har kunnat hålla sig relevanta tror jag huvudsakligen beror på den starka gemenskap som finns inom Delta, vilket resulterar i ett stort driv hos de aktiva bröderna att föra gemenskapen vidare.

Skulle du säga att ni är en inkluderande eller exkluderande orden?
– Det är inte ovanligt att Delta Sigma uppfattas som en exkluderande orden av personer utanför orden, just på grund av att det endast är en liten andel av alla elever på skolan som är medlemmar i Delta Sigma. Inom orden är vi däremot väldigt inkluderande och Delta bygger på en stark sammanhållning där alla medlemmar är delaktiga och bidrar till orden. Vi i Delta anordnar även festiviteter och andra aktiviteter som inkluderar hela skolan.

Hur sker urvalet av medlemmar?
– Oftast har man en ganska bra uppfattning kring vilka som troligtvis skulle passa bra och trivas i Delta. Med medlemmar i 1:an, 2:an och 3:an har vi i stort sett alltid någon som känner till olika möjliga framtida medlemmar som besitter några av de egenskaper vi gärna söker.

Vad har du för råd till den som vill öka sina chanser att bli invald?
– Vi ser gärna att man har kunskaper eller ett intresse för antingen musik eller litteratur, gärna båda. En egenskap vi värdesätter högt är också att man har tålamod och ett starkt driv, är man driven och visar att man gärna lär sig nya saker, exempelvis ett instrument, och är villig att lägga ned tid på det man tycker om visar på en stark karaktär vilket är något vi gärna ser inom Delta Sigma. Slutligen vill vi självklart ha personer som är kamratliga och gärna lite utåtriktade.

Vilken är den vanligaste fördomen kring er orden?
– Just inom Delta Sigma har vi länge präglats av den myt om att det skulle förekomma alkohol eller någon form av förnedring i samband med våra intagningar, detta är något som inte sker idag och inte har skett under Deltas existens. Vanligtvis när detta kommer på tal så har Delta Sigma blandats ihop med andra gymnasieordnar vilket är något som stundtals kan göra det svårt för oss att hitta nya medlemmar då både föräldrar och möjliga framtida medlemmar kan bli skrämda eller oroliga, men detta är som sagt något som inte stämmer, det finns inga som helst krav att man ska förtära alkohol för att kunna vara en del av Delta Sigma.

Men är det inte lite av sektkänsla över ordenssällskap, trots allt?
– Nej, någon sektkänsla är det inte, vi är som vilket annat sällskap eller förening som helst. Likt en fotbollsförening eller en schackklubb delar vi medlemmar i Delta Sigma diverse olika intressen och dessa intressen är det som binder oss samman. Enda skillnaden jämfört med andra sällskap eller föreningar är att vår verksamhet är lite mindre tillgänglig för utomstående.

Vad är det mest aparta ni har för er?
– Kanske att vi är klädda i frack vid högtidliga tillfällen och olika tillställningar som exempelvis vårsoarén. I vår ålder är det inte så vanligt.

DET HÄR ÄR DELTA SIGMA
Verksamma sedan år: 1867, vilket gör Delta Sigma till Sveriges äldsta gymnasieorden.
Riktar sig till: Killar som är elever på Västerviks Gymnasium.
Antal aktiva medlemmar idag: 22 stycken.
Ledord: Kamratskap och fri konst.

—

ODD FELLOW

Sören Åkesson, övermästare Logen 25 Orion, Lilian Simensen, övermästare Rebecka Logen

Vad karaktäriserar er orden? 
– Odd Fellow är en religiöst och politiskt obunden, internationell orden med gamla anor. Vårt liv och det vi gör ska alltid genomsyras av uppriktig vänskap och oegennyttig människokärlek samt omtanke om våra medmänniskor. Vi är övertygade om att det leder till en bättre värld.

Vad visste du om Odd Fellow innan du blev invald?
Sören: – Det jag fått med mig genom kontakter, och genom den information jag kunde söka själv på Odd Fellows hemsida.

Lilian: – Jag hade hört talas om den genom min moster och en god vän som själva är systrar i Odd Fellow.

Hur kom det sig att du tackade ja till att vara med?
Sören: – Jag blev tillfrågad av en bekant och informerad om ordens verksamhet, vilket låg i linje med mina värderingar.

Lilian: – Jag var under min arbetsverksamma tid tillfrågad flera gånger, men ansåg inte att tiden räckte till då. När jag senare hade flyttat till Västervik fick jag frågan att bli en Rebeckasyster av en granne. Ett bra sätt att skapa sig nya bekanta och fina vänner som nyinflyttad.

Vad minns du från invigningsritualen?
Sören: – En stark upplevelse; spännande, högtidlig, rogivande.

Lilian: – Väldigt högtidligt. En stark upplevelse. Rogivande för själen.

Vad är syftet och målet med er orden?
– Våra medlemmars uppgift är att sprida vänskapens, kärlekens och sanningens grundsatser bland medmänniskorna och att utöva medmänsklighet. Ord är inte tillräckligt, våra lärdomar måste omsättas i praktiska handlingar och var och en bidrar efter sin förmåga, i sin vardag, till mänsklighetens väl. Vårt fokus ska vara att göra världen bättre för alla som lever i den. Vi menar att allt som vi vill att andra ska göra för oss, ska vi också göra för våra medmänniskor.

Hur skulle ni beskriva er verksamhet?
– Genom välgörenhet. Vi tar hand om varandra och vi stöttar och hjälper den som är sjuk eller nödställd. Vi bidrar till lokala och internationella välgörenhetsprojekt, vi tar farväl av bortgångna systrar och bröder, och vi bidrar till projekt för behövande barn. Odd Fellow har fyra budord: att besöka de sjuka, hjälpa de nödställda, begrava de döda och uppfostra de föräldralösa.

Hur bär ni er åt för att hålla er relevanta – ni känns ju ganska statiska och analoga i en föränderlig, digital och flyktig värld?
– Vi är både digitala och analoga. Vi är en gammal orden med en arbetsordning som reglerar verksamheten. Idag är Odd Fellow Sveriges största ordenssällskap och vi finns på de flesta större orter i landet, där vi representeras av systra- respektive brödraloger.

Skulle ni säga att ni är en inkluderande eller exkluderande orden?
– Inkluderande, i allra högsta grad.

Hur sker urvalet av medlemmar? 
– Den som söker sig till oss blir efter omröstning invigd i vår orden. Genom en vacker och stämningsfull gradgivning får den nya medlemmen ta del av gradens budskap och det vår orden vill förmedla. Gradgivningarnas innehåll är hemligt. Tanken är att man inte i förväg ska känna till innehållet. Det gör att upplevelsen och budskapet blir starkt och betydelsefullt.

Vad har ni för råd till den som vill öka sina chanser att bli invald?
– Kontakta någon som är med i Odd Fellow, och sök information på hemsidan, där du också kan göra en intresseanmälan. Den som söker inträde i vår orden får inte ha begått allvarliga brott, vara minst 18 år och inte stå under förvaltarskap enligt föräldrabalken. Vi är religiöst obundna. Det är vår ordens etiska budskap som förenar oss. Vid invigning i orden avläggs ett högtidligt löfte att man aldrig för oinvigda ska avslöja vad som sker under gradgivningen. Det löftet gäller för all framtid.

Vilken är den vanligaste fördomen kring er orden?
– Att det förekommer hemliga ritualer.

Men är det inte lite av sektkänsla över ordenssällskap, trots allt?
– Absolut inte, vi är en sluten orden som idkar välgörenhet. Kvällen börjar med ett möte i ordenssalen. Då avhandlas frågor där logens medlemmar fattar beslut som rör logens verksamhet. Men mötets främsta syfte är att vi får tillfälle att fördjupa oss i frågor kring vår värdegrund och våra ledord vänskap, kärlek och sanning. Ibland har vi gradgivning, då vi får vara med om extra högtidliga ceremonier med rituella inslag, som syftar till ökade kunskaper om och förståelse för vår ordens budskap och mål. Ritualerna härstammar från vår ordens grundande, men är lika aktuella idag. Efter mötet samlas vi för gemensam måltid, som vid gradgivningskvällar är lite extra högtidlig. Kvällar utan gradgivning är av enklare karaktär och erbjuder ofta någon programpunkt eller underhållning som musik eller intressanta föredrag. Vid måltiden får vi möjlighet att umgås med och lära känna våra ordenssyskon under trevliga former. Många vittnar om att just gemenskapen är en oerhört viktig pusselbit i livet som Odd Fellow. Här skapas många trofasta och livslånga vänskapsband.

Vad är det mest aparta ni har för er?
– Vi har inga aparta budskap. Vi har ett budskap, som är ständigt aktuellt: att vi ska ta hand om varandra!

DET HÄR ÄR ODD FELLOW

Verksamma sedan år: Första svenska Logen bildades i Malmö 1884. Logen 25 Orion Västervik bildades den 26 april 1902.
Riktar sig till: Logen 25 Orion vänder sig till män och Rebecka Logen till kvinnor.
Antal aktiva medlemmar idag: 135 bröder och 166 systrar.
Ledord: Vänskap, kärlek och sanning.

—

En bra bit av Ladies Circle samlade. Översta raden från vänster: Astrid Åkerblom, Christin Wahlman, Elin Nilsson, Matilda Eliasson, Sofie Petersson, Petra Axelsson. Mellersta raden från vänster: Ellen Melkersson, Lotti Jilsmo, Linda Jansson, Anna Bengtson, Klara Linnteg. Längst fram: Tova Nilsson.

 

LADIES CIRCLE

Elin Nilsson, sekreterare Ladies Circle

Vad karaktäriserar er orden?
– Ladies Circle är en internationell, ideell förening eller organisation för kvinnor upp till 45 år. I vår logga finns sex hjärtan: vänskap, ärlighet, kärlek till sin nästa, öppenhet, positivitet och tillit.

Vad visste du om den innan du blev invald?
– Jag hade gästat ganska många möten innan så jag hade en bra inblick. Min första bild av LC var att det möjliggjorde mycket nätverkande.

Hur kom det sig att du tackade ja till att vara med?
– Jag kom i kontakt med Ladies Circle via en vän.

Vad minns du från invigningsritualen?
– Att det var välkomnande och trevligt!

Vad är syftet och målet med er orden? 
– Vår målsättning som förening är att vi ska vidga vår intressesfär, öka vår förståelse för andra människors åsikter och levnadsvillkor, samt medverka för internationell förståelse och vänskap. Föreningen har sedan starten haft fokus på välgörenhet. Detta sker på klubbnivå samt nationellt och internationellt genom ideellt arbete, aktiviteter eller insamlingar av olika slag. Klubbverksamheten är kärnan i vår organisation och i Västervik träffas vi varannan torsdag.

Hur skulle du beskriva er verksamhet?
– Vi träffas på lokal, regional, nationell och internationell nivå och gör roliga saker och aktiviteter tillsammans. Vi ägnar oss bland annat åt företagsbesök, föreläsningar och olika projekt. När vi ses blir det inte alltid bara trevligt umgänge utan ofta utvecklande aktiviteter och annat som berikar ens liv. LC ska ge energi och vara roligt!

Hur bär ni er åt för att hålla er relevanta?
– Vi tänker ofta nytt och en stor del av LC handlar för mig just om personlig utveckling och att se framåt. Medlemskapets övre åldersgräns innebär att föreningen på ett naturligt sätt förnyas och att fler ges möjlighet att vara en del av nätverket.

Skulle du säga att ni är en inkluderande eller exkluderande orden?
– Min syn på LC som förening är att vi har ett öppet synsätt och vårt motto ”Friendship & Service” genomsyrar organisationen oavsett vilket möte du besöker eller vilken LC-syster du träffar.

Vad har du för råd till den som vill öka sina chanser att bli invald?
– Börja gästa möten för att få en bra förståelse för vad vi gör och vad som krävs av en medlem. Ett medlemskap i LC innebär ett engagemang där du förväntas bidra till klubbens verksamhet och utveckling.

Vilken är den vanligaste fördomen kring er orden/ordnar i allmänhet? 
– Märkliga ritualer, mycket hemligheter och sektkänsla, haha.

Vad är det mest aparta ni har för er?
– Börja gästa så får du se!

DET HÄR ÄR LADIES CIRCLE
Verksamma sedan år:
Grundades 1936 i England och har funnits i Västervik sedan 1964. Riktar sig till: Kvinnor upp till 45 år.
Antal aktiva medlemmar idag: Mer än 30 000 stycken globalt, 1 637 stycken i Sverige och 15 stycken i Västervik.
Ledord: Vårt motto är ”Friendship & Service”.

—

ORDEN ÄR FITT
I Västerviks kommun finns bland annat sällskapen Gamla Druidorden, Hera Orden, Frihetsorden, Svinryttarorden, Odd Fellow, C.C, Ladies Circle, Tempel Riddare Orden, Delta Sigma, Frihetsbröderna, Bifrostorden, Svenska Frimurare Orden, Rebecka Logen, Round Table.

Västervik365 summerar 2023. Ett år av en salig blandning spännande rekryteringar, NHL-debuter, stormvarning, nostalgi, SM-silver, traktordemonstrationer och mycket, mycket mer. Här har ni 13 rätt under 2023.

 

1. DAMEN PÅ TÄPPAN

I en sport där den totala spelare- och domarpopulationen endast är 9 % flickor/kvinnor så känns det väldigt uppriskande och helrätt att vårt lokala hockeylag Västerviks IK under sommaren anställde Petra Axelsson som klubbchef. Det sänder signaler till så många, på så många sätt och vis. Alla till ACT-hallen!

Foto: Fanny Ottosson
—

2, ICA-MATTIAS

Ett tag var den nedläggningshotad, men likt fågeln Fenix återuppstår nu Ica Loftahammar på andra sidan gatan. Förutom att butiken ställer mat på borden och fungerar som en social förankringspunkt i ett större geografiskt område i norra Tjust, så utgör den också en viktig del av traktens identitet och dess förmåga att ta hand om sig själv. Ja, lite deras pulserande lunga. Grattis och lycka till, Mattias Hultman, Ica-handlaren som i december återöppnade.

—

3. EEEMIIIL!

Många har försökt, men bara en har lyckats. Den 14 oktober blev det 21-åriga superlöftet Emil Andrae första spelare någonsin från hockeynästet Västervik att kliva in på isen i världens överlägset bästa hockeyliga, NHL. Han gjorde det iförd forna benknäckargänget Philadelphia Flyers sagolikt snygga matchdräkt, under demontränaren John Tortorella, på bortais i hockeytokiga Ottawa. Hans käre far Per Andrae rapporterar om en smått surrealistisk upplevelse, och ett minne för livet, när de fick reda på att Emil skulle göra debut och Flyers ägare i egen hög person såg till att fixa logistiken med flyg, hotell och VIP-biljetter till den kanadensiska huvudstaden. Världsklass!

—

4. STORMVARNING

Apollo Theatre, Glastonbury, Coachella, Woodstock, Ullevi… Alla stora, klassiska musikscener runt om i världen har var och en sin lista av identifierande konsertupplevelser. I Stegeholms slottsruins fall finns en radda odödliga nummer från berusande Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström till Jakob Hellmans comeback, Peter LeMarcs nakna magi och Lars Demians bombastiska lyckopiller. Och så i år slog den oefterhärmlige textekvilibristen David Ritschard ner som en chockgranat i Stegeholms slottsruin och tog den hänförda publiken med storm. Vi hoppas på att det bara är början på något stort och långt och årligen återkommande.

David Ritschard pressbild

—

5. FULL GAS

Att vinna är inte allt, men att underhålla sin trogna publik är det – om man vill överleva i sportens underbara värld. Och ingen med bultande speedwayhjärta kunde klaga på den underhållning Västervik Speedway bjöd på säsongen 2023. Laget kammade hem Elitserien med 23 poäng på 12 matcher och den förkrossande poängskillnaden 604-476. Säsongen höll på att få sitt perfekta slut, men Dackarna vann den dramatiska SM-finalen med futtiga sex poäng över två matcher inför storpublik både i Målilla och framför storbildsskärm på Fiskaretorget i Västervik.

 

6. VIVE LE LANDSBYGDEN

När förskoleverksamheten i Odensvi, Ukna, Blankaholm, Totebo och Almvik hotades av nedläggning tog lokalborna saken i egna händer, samlade in namnunderskrifter, skrev insändare och begav sig in till Västervik för att på bästa franska manér parkera en traktor mitt på Stora torget för att tydligt visa vad som ligger i potten. Och, ja, politikerna lyssnade.

 

Foto: Helen Hall

—

 

7. SLAGGA ARKITEKTRITAT 

Under pandemin valde många av oss att i brist på publika evenemang och sammankomster att väcka och i viss mån återupptäcka naturen och urmänniskan i oss. Men med vissa förbehåll såklart, som att sova bekvämt, och med stil. Likt en skänk från ovan landade arkitekturprojektet ArkNat i skogarna kring Västervik sommaren 2023. Sammanlagt ska tio platsspecifika vindskydd, ritade och byggda av arkitektelever från när och fjärran adderas längs vandringsleder i det fagra Tjust.

—

8. INGEN SPÖAR ANNIE 

Vi hade det på känn redan när vi satte henne på omslaget av vårt sprakande sextonde nummer. Annie Ankervik var redan då en av landets, faktiskt världens, främsta frisörer. I år fick hon papper, diplom och blomsterbukett på att hon är bäst när hon tilldelades priset som Årets Frisör, och dessutom för andra året i rad nominerats till International Hairdresser of the year. Läs nummer 16 av Västervik365 med Annie.

—

9. SLAVA VÄSTERVIK 

Vi gjorde denna hyllning redan ifjol, och hade såklart hoppats på att Rysslands fruktansvärda invasion av Ukraina skulle ha misslyckats och förpassats till historiens stinkande sophög vid det här laget, men icke. Och även om det bokstavliga startskottet nu är en bit bort så fortsätter bomberna att falla, och vi vill ge en rungande och samtidigt medmänskligt vördnadsfull homage tillägnad alla de lokalbor som öppnat sina hem för krigets offer.

—

10. SPRING ACT, SPRING!

Efter inte mindre än fem gasellutmärkelser i rad är ACT M&B årets bästa gasellföretag – i hela Kalmar län! Familjeföretaget har haft en närmast osannolik expansion sedan registreringen 2010. Idag är man 27 anställda och beräknas omsätta nästan 120 miljoner kronor. 2024 går de för 150 miljoner. För att ge tillbaka till det lokala föreningslivet och samtidigt flexa med PR-musklerna har de under säsongen satt sitt namn på ishallen i Västervik som numera går under namnet ACT-hallen. Hatten av!

—

11. MODERN NOSTALGI 

”Det är precis som förr” (läses med fördel på Västervikska) är inget dåligt omdöme när det kommer till att återuppliva den folkfestiga känslan på stan under Visfestivalen. 2023 tog Västervik Framåt tillsammans med Västerviks kommun ett helt nytt grepp och öste på med knallare, barnscen, jaming-scen, gaming-tält, hoppborg, utställning och så vidare. Och som vi älskade det. Det var precis som förr.

—

12. GODZILLA VS. KONG 

Västerviks kommun har under de senaste åren sett en rad aktörer som tagit jättekliv i besöksnäringens näringskedja: Tindered, Besheri-gänget och deras Mocca Deli-framgångssaga, guldgossarna på Guldkant, Slottsholmen och Majo hotellinvest som äger Västerviks och Vimmerby Stadshotell. Men högst upp i kedjan hittar vi Västervik Resort och Gränsö Slott. Efter att Västervik Resort mer eller mindre prenumererat på alfaplatsen högst upp så är Gränsö Slott sedan 2021 den aktör inom besöksnäringen som omsätter mest. Vi vet, det är ingen tävling, men framgång föder framgång och duktiga entreprenörers arbete smittar av sig.

—

13. HIGH FIVE HAMNPLAN 

Efter två lite trevande inledningsår 2019 och 2022 så hittade trion Detterberg, Kristiansson och Ohlsson helt rätt 2023. 3 500 pers i alla åldrar gungade till Bolaget, Hoffmaestro och 2 blyga läppar en fuktig sommarnatt i juli. 2024 går Hamnplan live för tvådagars. High five, killar!

Foto: Hamnplan Live

I varje nummer av Västervik365 porträtterar vi en vardagsbild från livet i Västervik under greppet ”Ögonblicket”. Samboparet Emil Welan och Petter Adolfsson träffades 2020. Petter har varit tävlingsdansare sedan 1998 och Emil började sin buggresa 2020. Dans är för dem träning, rörlighet, balans, fest, umgänge, passion och framförallt – glädje!

Västervik har ett rikt föreningsliv i allmänhet och så också vad gäller dansmöjligheter. Sök i Västervik kommuns föreningsregister för att hitta din förening.

Om du bor utanför Västerviks kommun och vill ha magasinet Västervik365 i brevlådan så signa upp dig för en gratisprenumeration idag!

Gränsö Slott hade den exklusiva förmånen att redan under pandemiåren ha kraftig tillväxt. Investeringsstrategin går ut på att överskottet går tillbaka in i verksamheten. Och som överskottet pumpar in. Just nu bygger man ut slottet med två nya flyglar, man investerar i ytterligare slottspaviljonger ute i slottsparken, de ritar på ett nytt beachhouse med en riktig håll käften-design, det blir ett nytt trädäck på 600 kvadratmeter nere vid vattnet, ny scen och teknik i Magasinet och man satsar ytterligare miljoner i exklusivare och fylligare matsalar. Läs mer om Gränsö Slotts tillväxtresa i en fin artikel publicerad i Västerviks Tidningen tidigare i december: Tronskiftet hos besöksnäringen i Västervik

Hallbyggarna ACT M&B är årets Gasellföretag – i Kalmar län! Familjeföretaget har haft en närmast osannolik expansion sedan registreringen 2010. Idag är man 27 anställda och beräknas omsätta nästan 120 miljoner kronor. 2024 går de för 150 miljoner. Hatten av!

Nu är de slutgiltiga siffrorna för turistsäsongen 2022 sluträknade och publicerade av SCB. Västervik går fortsatt starkt, precis som man gjort under hela pandemin. Ökning 2022 med 7.2 procent i gästnätter från det redan starka besöksnäringsåret 2021.

Varje år mäter Statistiska Centralbyrån de kommersiella gästnätterna hos besöksnäringen i Sverige. De senaste åren med pandemi har gjort att siffrorna har kommit att halta lite hos många kommuner i Sverige. Särskilt storstäderna har haft det tungt under pandemin. Västervik däremot har en haft en stadig ökning av nationella gästnätter genom hela pandemin. Med hela 20 procent har Västervik ökat sedan 2019, och en ökning med 7 procent jämfört med 2021. 468 000 gästnätter hade Västervik 2022, man är snart framme vid milstolpen 500 000 gästnätter.

– Vi tyckte att vi hade positiva siffror redan 2019, men Västervik är verkligen en vinnare också de senaste åren. Dels så har vi en stor kommun med närhet till hav och natur som passade under pandemin, men också det faktum att vi mitt i detta blev Årets sommarstad har verkligen bidragit till att Västervik är hett alternativ på nationella turistkartan, säger Jakob Franzén, destinationsutvecklare på Västervik Framåt.

De utländska besökarna som av restriktionsskäl dök under pandemin är redan tillbaka på samma siffror som 2019. Något som är synonymt för hela Kalmar län.

– Vi var tidiga med att ställa om vår marknadsföring under pandemin där vi hittade rätt ton och budskap genom hela den tiden, även när restriktionerna släppte. Det skapade nog både ett förtroende och en nyfikenhet för Västervik. Sen är ju besöksnäringen här grymma på att leverera själva, de verkligen glänser i hela Sverige. Utmaningen 2023 blir att bibehålla den svenska besökaren och fortsätta att öka på utlandsresenären, säger Niklas Lind, marknadschef på Västervik Framåt.

Destination Gotland informerar att sträckan Västervik-Visby inte kommer att trafikeras sommaren 2023. På grund av bränslepriserna finns inte förutsättningar att driva en lönsam trafik, dock så tittar man redan nu på att hitta lösningar inför framtiden.

Destination Gotland har trafikerat Västervik-Visby sedan 2017, med undantag för 2020. Idag meddelar man att sträckan inte kommer att trafikeras sommaren 2023 på grund av de höga bränslepriserna.

– Detta är så klart ett tråkigt besked för oss att ge, men för 2023 finns helt enkelt inte de ekonomiska förutsättningarna att driva trafiken mellan Västervik-Visby. Västervik är fortsatt en attraktiv destination för oss, och vi hoppas att kostnadsbilden ska möjliggöra att vi återupptar trafiken i framtiden, säger Marcus Risberg, vd Destination Gotland.

För Västervik innebär det nu att deras direkttrafik till Sveriges kanske mest uppskattade sommardestination i år inte blir av.

– Västervik och Gotland är verkligen en perfekt semesterkombination och har varit ett uppskattat utflyktsmål för våra turister och invånare, och således för hela vår besöksnäring. Man styr inte över omvärldsfaktorer, men trafiken är viktig för Västervik och en lösning inför framtiden måste till, säger Harald Hjalmarsson, kommunstyrelsens ordförande i Västervik.

Västerviks kommun och Västervik Framåt har från starten arbetat tillsammans med Destination Gotland för att skapa så bra infrastrukturella och marknadsföringsmässiga förutsättningar för linjen som möjligt.

– Destination Gotland, Västerviks kommun och Västervik Framåt har genom åren byggt upp en bra relation och ett uppskattat samarbete från alla parter. Den här kombinationen är för bra för att släppa taget om, vi kommer tillbaka, säger Niklas Lind, marknadschef på Västervik Framåt.

Destination Gotland stänger inga dörrar inför framtiden och vill att man redan nu sätter sig ned med parter från Västervik för att titta på hur man kan hitta det optimala tonnaget inför framtiden.

– Vi har redan gett Västervik Framåt uppdraget att upprätthålla den fina relationen med Destination Gotland. Vi kommer tillsammans göra vad vi kan för att möjliggöra trafik mellan Visby och Västervik även i framtiden, säger Ulf Kullin, näringslivschef på Västerviks kommun.

Kontakt
Harald Hjalmarsson, kommunstyrelens ordförande Västerviks kommun
harald.hjalmarsson.pol@vastervik.se
0490 25 40 33

Ulf Kullin, näringslivschef, Västerviks kommun
Ulf.kullin@vastervik.se
0490 25 40 88

Niklas Lind, marknadschef, Västervik Framåt
niklas.lind@vastervik.com
072 300 53 47

Fredrik Lindgren är en av svensk speedways starkast lysande stjärnor. Och en av Västervik Speedways alla kungar. Vi satte oss ned med Fast Freddie för att prata om Västervik, familjelivet, speedway, nerver, krascher, revanscher, förväntningar och naturligtvis hel del om nakenbad.

Det är en solig eftermiddag i maj när vi kör in bakvägen till Hejla Arena. VIP-vägen, till depåvägen. Inne på området står det fullt av minibussar med utländska nummerskyltar och speedwayförarnamn på sidorna. Människor med speedwaykläder går runt med stora leenden och hälsar glatt i hand på varandra. Det är något i luften, det luktar raderade coronarestriktioner, förväntningar och premiär. Dagen efter ska Västervik Speedway möta Piraterna. Mr Speedway i Västervik och kanske också Sverige – Morgan Andersson, lagledaren för Västervik och Sveriges landslag – hälsar oss välkomna och introducerar oss för Fredrik Lindgren, aka Fast Freddie. På vägen till en undanskymd intervjuplats inne i VIP-huset hälsar vi på en lite nervös, men taggad och starstrucked Niclas Wallander, klubbens nya ordförande. Vi kilar vidare och hittar ett hörn.

Jag tänker att de flesta elitidrottsmän har en kromosom i sig som vi vanliga dödliga saknar. Att man mer eller mindre hade kunnat bli bra på vilken sport man än tagit sig an. Varför just speedway?

– Jag var tidigt fascinerad av speedway. Min far och farfar körde så jag har varit på speedwaybanan sedan jag väldigt liten och jag började köra redan när jag var tre år. Sen höll jag även på med andra idrotter som fotboll och ishockey. Men speedway har något som de andra sporterna inte har. Det går inte att jämföra det här adrenalinpåslaget man får av speedway, ja, den här nervositeten, det är något extra.

Är det påslaget lika starkt idag?

– Ja, det är det. Sen har jag väl lärt mig att kontrollera nervositeten på äldre dagar. När jag var ungdom kunde jag bli väldigt nervös.

Det kanske inte hade varit samma sak om man inte var nervös?

– Nej, man måste ha det för att prestera. När den känslan infinner sig i kroppen så vet jag att det är något bra på gång. Sen kommer den inte alltid. Ibland måste jag arbeta för att få fram den och justera den om det kommer för mycket eller för lite av den. Jag har under flera år arbetat med detta med min mentala coach så att jag är i rätt tillstånd när det väl är tävling.

Speedway är ju väldigt mycket en lagsport, men också väldigt mycket en individuell sport med GP:et som kanske den mest prestigefyllda trofén. Vad betyder mest för dig, dina individuella insatser eller vinster med klubblag/landslag?

– Väldigt svår fråga. För mig är det två skilda saker. Jag har naturligtvis personliga mål med VM och världsmästartitel och då hänger det ju bara på dig själv. Men sen är det ju helt fantastiskt att göra något tillsammans med ett lag och vinna med ett lag. Den känslan är också riktigt frän. Detta är två olika tjusningar med speedway.

Är det samma rush med båda?

– Ja, det är det. Men påfrestningen är nog något större när man kör själv. Allt är ju bara upp till dig själv och handlar bara om dig själv.

Jag läste någonstans att din speedway präglas av målmedvetenhet och en teknisk och tuff körstil, håller du med?

– Ja, jag håller med. Jag är tekniskt duktig på att hantera cykeln i svåra situationer. När många förare kanske skulle krascha kan jag reda ut det. Ingen vill väl köra på dåliga banor, men jag kan oftast kontrollera det relativt bra med andra konkurrenter. Jag kan kontrollera hoppiga och dåliga banor. Och tuffheten är något som har kommit med åren. Jag hade mer respekt och var snällare mot medtävlare när jag var yngre, men skall man vinna så måste man ge en känga åt medtävlare ibland.

I september förra råkade du ut för en riktigt otäck krasch där du for in som en kanonkula i sargen, men du klarade dig förhållandevis oskadd. Hur påverkar en sådan händelse ens fortsatta körstil på banan?

– För mig i stort sett ingenting. Jag lyckas förtränga de situationerna. Just i det fallet skadade ju mig ingenting, men jag var med om en riktigt otäck olycka 2017 då jag bröt nacken och var nära att bli rullstolsbunden och hade en lång, lång rehabtid efteråt. Men det påverkar mig ändå ingenting negativt efteråt.

Du ville bara upp i sadeln igen?

– Ja, och bli bättre. Det är klart att det påverkade mig när jag bara, i månader, kunde ligga och titta upp i taket. Men jag hade en inre styrka som gjorde att jag inte bara ville komma tillbaka, utan då också som en bättre förare.

Ditt Instagram är ju drömmen för speedwayälskare, samtidigt som man får ta del av ditt liv med din fru och er lilla dotter. Hur är det att vara pappa?

– Det var en stor omställning. Jag var inte helt bekväm i den rollen från början. Livet förändras ganska mycket, men som tur har jag en fru som gör det absolut mesta så att jag kan fokusera på träning och min sport. Men idag älskar jag min dotter över allt annat och vi har bondat otroligt bra.

Och din fru Carolina är också din manager. Det känns vågat, men samtidigt måste det vara otroligt kul att göra det här tillsammans? Speedwayen blir liksom hela familjens grej?

– Ja, det blir det ju. Hon vill ju likväl som jag att jag skall lyckas. Hon stöttar mig med otroligt många saker. I en relation där man arbetar ihop och där mycket kretsar kring en persons resultat så är det klart att det kan bli slitningar, men jag tycker att vi hanterar det här väldigt bra. Carolina har hand om alla mina sponsorer, kontrakt, kontakten med mina klubbar och mediagrejer. Hon har även koll på mekaniker och de som arbetar för oss.

Ni måste föra ett ganska flackande liv. Var är hemma för er?

– Ja, den frågan är ju också väldigt svår. Hemma är där familjen är för tillfället. Just nu är de i Polen, då är hemma i Polen. Vintrarna spenderar vi mycket i södra Spanien och då är hemma där. Sen kommer familjen att vara här i Västervik en tid i sommar och då får ju hemma vara här.

På en av Instagram-bilderna står du komplett naken med ryggen mot kameran på en brygga i skärgården här i Västervik? Förutom speedwayen, vad betyder Västervik för dig?

– När jag kom hit förra så hade jag inte varit i Sverige på två år på grund av pandemin. Det var fint väder så jag gick längs vattnet och kände hur vackert Sverige är. Särskilt med en sådan här stad som Västervik och som också har skärgård. Man får ett lugn inom sig, det är fint för själen. Bara att vara ute på en löptur eller en powerwalk längs vattnet ger energi.

Förutom nakenbad, vad gör du när du är här?
– Jag tränar väldigt mycket mellan tävlingar, så mycket av tiden går ju att förbereda mig inför min sport. Det blir därför mycket löpning och cykling ute i skog och mark.

Jag vet att Västervik Speedways tränare Morgan Andersson betyder mycket för dig. Hur stor del är han bakom ditt beslut att köra för Västervik?

– Väldigt stor. Morgan lägger ju ned ett sådant engagemang för den här klubben och för den här sporten. Han går ju in i det hundra procent och jag gillar ju verkligen det, vilket gör att man själv vill ge extra tillbaka. Jag lärde känna honom 2007 då jag gick till Dackarna, han var lagledare där och vi vann SM-guld just här tillsammans med Dackarna. Sen har han varit med under några VM-säsonger. Vi är goda vänner.

Han är ju en ikon inte bara här i Västervik, utan även i speedwayvärlden. Hur är han som ledare?

– Han vill ha kontroll och lämnar ingenting åt slumpen. Han kan verka lite het och stissig, men han har en lugn sida som tar eftertänksamma beslut.

Västervik Speedway nådde semifinal förra året och hade guldvittring. Hur känns laget och era chanser i år?

– Jag tycker att vi har goda chanser. Vi har ett bra lag på pappret och många av våra förare har kört tillsammans under några år vilket gör att vi känner varandra ganska väl innan vi kommer in i säsongen. Sen har vi ju ett tapp i att den regerande världsmästaren och vår ryska lagkamrat Artem Laguta blev avstängd på grund av kriget i Ukraina. Han är ju omöjlig att ersätta. Men vi får arbeta oss in i säsongen och vi har goda chanser. Vi går för final först och främst. Om vi kommer dit så går vi ju för guld.

Och dina individuella mål?*

– I och med att jag har haft en tung period med sjukdom så har jag inte riktigt några resultatmål uppsatta. Jag är glad över att jag har energin tillbaka, att livet i mig är tillbaka. Det viktigaste för mig är att tycka om det jag gör. Om jag gör det så kommer också resultaten. Sen kommer jag ju att alltid gå in i varje match för att vinna.

Och nakenbaden fortsätter?

– Det kan bli så.

Vi lämnar hörnet i VIP:en. Fredrik går och svidar om, det är dags för sista träningen innan morgondagens match. Innan vi lämnar honom vill vi dock ha en bild. Vi springer in i en nu ännu stissigare, men likväl glad Morgan. Det går att ta på hemmapremiärnerverna. Efter ett tag kommer Fredrik ut från depån i en helt ny matchdress fullsmattrad med loggor. Vi packar in honom i min gamla tre barn senare-skitiga Toyota Avensis och kör runt Ljunghedens Handelsområde och in på soptippen och upp på höjden med fin blick över Hejla Arena. Här sätter vi Fredrik som på en tron. Västervik Speedway och Fredrik har många förväntningar på sig i år. Han verkar må bra och vara glad där i solen, det är det viktigaste, för då kommer resultaten av sig självt.

—

Född: 1985
Familj: Fru, dotter 1,5 år och hund
Nuvarande klubbar: Västervik Speedway och Chestochowa (Polen).
Tidigare svenska klubbar: Indianerna, Masarna, Dackarna , Smederna.
Meriter (ett axplock): Lag VM-guld Sverige, lag VM-brons x 2, 2 individuella SM-guld, GP-deltävlingar: 6 guld, 8 silver, 14 brons, bästa GP totalt: brons x 2 (2018, 2020)
Intressen: Motocross.

Mr Speedway om Fast Freddy
Vi bad Västervik Speedway lagledare Morgan Andersson att ge sin bild av Fredrik Lindgren.

Vad utmärker Fredrik som speedwayförare?
Han är mycket noggrann och professionell i allt han gör. En egenskap som är i absoluta världsklass är hans split ”vision” i framförallt första svängarna, där många med mig undrat om han har fler än två ögon.
Du och Fredrik går långt tillbaka. Vad betyder er vänskap för dig?
Vi är goda vänner sedan många år tillbaka och har vunnit SM-Guld lag-VV guld och GP-tävlingar tillsammans. Fredrik är en av de personer man alltid kan lita på.

Hur viktig är Fredrik för Västervik Speedway?
Han är vår nummer ett och lagkapten så självklart är han superviktig för oss, inte bara på banan utan även i depå/omklädningsrum. Den rutin som Fredrik besitter efter alla år i världseliten är ovärdelig.

* Efter den genomförda intervjun i maj har Fredrik tagit en paus från speedwayen. Han skriver på sin Facebook-sida: ”Efter konsultation med en läkare har vi beslutat att lägga vår tävlingssäsong på paus under de kommande veckorna. Förra året slutade för mig i förtid efter att ha kämpat med postcovid och dess symtom. Under de senaste veckorna har dessa symtom på Dyspné (andnöd, reds anm) återkommit”.

Foto: Nathalie Chavez, Everday

Sedan 19-års ålder har 29-årige Alexzander Hjalmarsson varit fiskare. Fyra månader om året fiskar han med sin 24 meter stora fiskebåt ute på stora, öppna Östersjön, men under maj varje år ägnar han sig endast åt småskaligt fiske i Tjust skärgård. Drömliv!

Läs mer om andra personers drömliv i senaste numret av Västervik365.

Börjar människan att blicka bort från storstadslivet? Har tålamodet för trängsel, köer och mycket människor tagit slut? Har pandemin öppnat upp ögonen för att faktiskt kunna jobba hemifrån och på platser som är själva motsatsen mot ett instängt innerstadskontor? Så många frågor, men så få svar. Västervik 365 har tagit del av undersökningar, grottat ned sig i siffror,  pratat med initierade, intervjuat de som vågat och tittat på saftiga satsningar, bara för att se om det är så att stjärnorna just nu står rätt för Västervik. Eller snarare, om förståndet har hunnit i kapp de som ännu inte flyttat hit. Här kommer del ett av några dagars publicerande av temat: Den stora flykten.

2020 var första året sedan 2009 som Västervik hade ett positivt inrikes flyttnetto. Vi börjar vår jakt på orsaker till den stora flykten genom att zooma ut och zooma in på en och samma gång. Nationalekonomen Charlotta Mellander är en av Sveriges mest anlitade röster när nationell media vill ha en röst om städer och kommuners utveckling och Marcus Fridell är hjärnan i Västervik man går till när man vill ha statistiskt säkerställda fakta.

 

 

CHARLOTTA MELLANDER

Professor i nationalekonomi vid Jönköpings Universitet, föreläsare och en av landets främsta experter om städer, kompetens och regional utveckling. 

  

Västervik har de senaste fyra åren haft en stadig uppgång i inrikes flyttnetto. 2020 gick vi upp till positivt flyttnetto och ett skutt upp som vi inte sett sedan 2007. Känner man igen den här tendensen i mindre kommuner ute i Sverige? 

– Du syftar säkert på att alla pratar om att fler flyttar ut än in från Stockholm och att media fört fram att detta visar på att vi står inför en ny grön våg. Men så är ju inte riktigt fallet. Störst flyttnetto mot Stockholms kommun har kommunens egna grannkommuner,  det vill säga förorterna till Stockholm. Generellt under pandemin har dock en del mindre kommuner faktiskt fått ett positivt flyttnetto mot Stockholm, men ytterst få är ändå vinnare mot. Den positiva siffra som Västervik visar i sin inflyttning kan potentiellt vara viktig då det främst är yngre människor som flyttar omkring och att det kan göra att medelåldern går ner i kommunen – en faktor som i sin tur kan påverka barnafödandet. 

Västervik räknas på grund av sina bristande kommunikationer med omvärlden som en egen arbetsmarknad. Avståndet till en tillväxtmotor bedöms som för långt. Vi står lite för oss själva. Med det sagt, är det en bedrift att Västervik växer eller är det här endast ett resultat av att storstädernas charm har börjat att avta? 

– Att vara en mindre kommun på håll från en större stad som har en positiv nettomigration är en bedrift och kommunen har säkert varit en av de mindre kommuner som påverkats positivt av pandemiflyttar. Rent generellt så spelar geografi en stor roll för platsers utveckling. Västervik har ett fördelaktigt geografiskt läge vad gäller avstånd till en tillväxtmotor, så att ändå kunna locka inflyttare är naturligtvis positivt. 

 

Storstäderna har de senaste tio åren gått lite kräftgång i sin inrikesflytt. Göteborg och Malmö börjar återhämta sig något, men Stockholm har rejäla tapp de tre senaste åren och når en rekordlåg nivå 2020 med över 5 500 i negativt flyttnetto. Har storstaden mist sin charm eller vad skulle du säga att det här beror på? 

– Det är lätt att tolka Stockholms negativa flyttnetto som förändringar på grund av pandemin, men jag är av åsikten att vi nog inte kommer att få se så större förändringar av pandemin. Vi har haft pandemier tidigare och man har bombat sönder städer genom historien, men som alltid har återhämtat sig.  

  

  Hur mycket skulle du säga världens och omvärldens utvecklingar och förändringar versus en stad/kommuns egna arbete med utveckling och attraktion som påverkar inflyttning och etablering av företag. 

– Är man en plats som gör mer än bra givet sin utgångspunkt, så tillfaller de värden som skapas även människorna som bor på platsen. Det finns ju faktiskt många som vill bo i Västervik och som har valt kommunen som sitt hem och jobbar man på att göra platsen bättre så blir det ju inte bättre bara för de som eventuellt kan flytta dit framöver, utan också de som redan bor här.  

   

Topp 10 inflyttarorter 

Linköping

Stockholm

Norrköping

Vimmerby

Oskarshamn

Kalmar

Hultsfred

Valdemarsvik

Åtvidaberg

Göteborg    Fler stockholmare som flyttar till Västervik än västervikare som flyttar till Stockholm.

 

MARKUS FRIDELL

GIS- och mätningsingenjör, Västerviks kommun 

 

Fina inflyttarsiffror de senaste åren. Vad är positivt och vilka siffror skall vi glädjas över?
– Förra året var första gången sedan 2009 som kommunen hade ett positivt inrikes flyttnetto. Denna utveckling har fortsatt under 2021 och hittills i år har kommunen haft positivt flyttnetto jämfört med såväl övriga Kalmar län som riket i helhet.  

Utifrån statistiken. Sätt en stereotyp profil på de som flyttar till Västerviks kommun?
– En person i 25-årsåldern med något högre utbildningsnivå än genomsnittet för kommunens befolkning. Personen är född i Kalmar län och flyttar hit antingen från någon annan kommun i länet eller från Östergötland eller Stockholm. Personen är förvärvsarbetande och flyttar från ett flerbostadshus till antingen ett småhus eller lägenhet i flerbostadshus. Bostaden man flyttar till har större bostadsarea än den lägenhet man flyttade ifrån. 

Ligger den unga åldern i linje med riket?
– Att många unga flyttar till vår kommun handlar främst om hur de generella flyttmönstren ser ut. Sett till befolkningen som helhet är flyttbenägenheten absolut störst i åldrarna 19–34 år.  

 

Vi verkar även locka 50-plussare till pensionärer?
– Det stämmer. I åldersgruppen 50–70-åringar har vi ett stort flyttningsöverskott. Det är ett mönster som känns igen från andra mellanstora orter i kustnära lägen. De flesta inflyttarna i denna grupp kommer från större städer, främst Linköping och Stockholm. När man börjar närma sig pension och inte längre har hemmavarande barn kan man i Västervik få småskalighet med lägre boendekostnader och ett lugnare tempo. 

 

Vilka kanske mindre bra siffror bör vi vara extra lyhörda på och jobba med?
– En sak som är utmärkande för Västerviks kommun är de långvariga födelseunderskotten. Under mer än 25 år har antalet födslar varit lägre än antalet dödsfall i kommunen. I genomsnitt har skillnaden varit nära 150 personer per år. Detta förhållande är givetvis svårt att påverka, men för att uppnå bättre balans på sikt handlar det om att få ännu fler unga vuxna i familjebildande åldrar att flytta hit.   

 

Professorn i nationalekonomi Charlotta Mellander menar att det är främst kranskommuner till Stockholm som vinner på utflyttningen därifrån. Finns det något i Västerviks statistik som pekar på det motsatta?
– Västerviks kommun har haft positivt flyttnetto mot såväl Stockholms län som Stockholms kommun de senaste åren. Så även om de stora flyttströmmarna från Stockholm främst går till kranskommunerna så spiller det till viss del över till Västerviks kommun. 

 

Du med svart bälte i statistik, vad ser du att Västervik bör utveckla, bygga, eller finansiera i för att ytterligare vara ett lockande eller till och med oemotståndligt alternativ för inflyttare?
– I och med att en stor andel av flyttningarna sker i 20–30-årsåldern skulle jag tro att det är där den största potentialen finns. Under en längre tid har möjligheterna att studera vidare efter gymnasiet i vår kommun blivit allt bättre. Jag tror att det är viktigt att fortsätta att utveckla de möjligheterna både för att förbättra förutsättningarna att bo kvar i kommunen efter gymnasiet, men också för att locka till sig inflyttare i de åldrarna. 

 

Några andra skrytsiffror du tycker att vi skall ta med oss?
– Förra året hade Västerviks kommun det tionde största födelseunderskottet av samtliga landets kommuner. Att befolkningen trots det ökade är starkt.