
TEMA INFLYTTNING: Den stora flykten
Börjar människan att blicka bort från storstadslivet? Har tålamodet för trängsel, köer och mycket människor tagit slut? Har pandemin öppnat upp ögonen för att faktiskt kunna jobba hemifrån och på platser som är själva motsatsen mot ett instängt innerstadskontor? Så många frågor, men så få svar. Västervik 365 har tagit del av undersökningar, grottat ned sig i siffror, pratat med initierade, intervjuat de som vågat och tittat på saftiga satsningar, bara för att se om det är så att stjärnorna just nu står rätt för Västervik. Eller snarare, om förståndet har hunnit i kapp de som ännu inte flyttat hit. Här kommer del ett av några dagars publicerande av temat: Den stora flykten.
2020 var första året sedan 2009 som Västervik hade ett positivt inrikes flyttnetto. Vi börjar vår jakt på orsaker till den stora flykten genom att zooma ut och zooma in på en och samma gång. Nationalekonomen Charlotta Mellander är en av Sveriges mest anlitade röster när nationell media vill ha en röst om städer och kommuners utveckling och Marcus Fridell är hjärnan i Västervik man går till när man vill ha statistiskt säkerställda fakta.


CHARLOTTA MELLANDER
Professor i nationalekonomi vid Jönköpings Universitet, föreläsare och en av landets främsta experter om städer, kompetens och regional utveckling.
Västervik har de senaste fyra åren haft en stadig uppgång i inrikes flyttnetto. 2020 gick vi upp till positivt flyttnetto och ett skutt upp som vi inte sett sedan 2007. Känner man igen den här tendensen i mindre kommuner ute i Sverige?
– Du syftar säkert på att alla pratar om att fler flyttar ut än in från Stockholm och att media fört fram att detta visar på att vi står inför en ny grön våg. Men så är ju inte riktigt fallet. Störst flyttnetto mot Stockholms kommun har kommunens egna grannkommuner, det vill säga förorterna till Stockholm. Generellt under pandemin har dock en del mindre kommuner faktiskt fått ett positivt flyttnetto mot Stockholm, men ytterst få är ändå vinnare mot. Den positiva siffra som Västervik visar i sin inflyttning kan potentiellt vara viktig då det främst är yngre människor som flyttar omkring och att det kan göra att medelåldern går ner i kommunen – en faktor som i sin tur kan påverka barnafödandet.
Västervik räknas på grund av sina bristande kommunikationer med omvärlden som en egen arbetsmarknad. Avståndet till en tillväxtmotor bedöms som för långt. Vi står lite för oss själva. Med det sagt, är det en bedrift att Västervik växer eller är det här endast ett resultat av att storstädernas charm har börjat att avta?
– Att vara en mindre kommun på håll från en större stad som har en positiv nettomigration är en bedrift och kommunen har säkert varit en av de mindre kommuner som påverkats positivt av pandemiflyttar. Rent generellt så spelar geografi en stor roll för platsers utveckling. Västervik har ett fördelaktigt geografiskt läge vad gäller avstånd till en tillväxtmotor, så att ändå kunna locka inflyttare är naturligtvis positivt.
Storstäderna har de senaste tio åren gått lite kräftgång i sin inrikesflytt. Göteborg och Malmö börjar återhämta sig något, men Stockholm har rejäla tapp de tre senaste åren och når en rekordlåg nivå 2020 med över 5 500 i negativt flyttnetto. Har storstaden mist sin charm eller vad skulle du säga att det här beror på?
– Det är lätt att tolka Stockholms negativa flyttnetto som förändringar på grund av pandemin, men jag är av åsikten att vi nog inte kommer att få se så större förändringar av pandemin. Vi har haft pandemier tidigare och man har bombat sönder städer genom historien, men som alltid har återhämtat sig.
Hur mycket skulle du säga världens och omvärldens utvecklingar och förändringar versus en stad/kommuns egna arbete med utveckling och attraktion som påverkar inflyttning och etablering av företag.
– Är man en plats som gör mer än bra givet sin utgångspunkt, så tillfaller de värden som skapas även människorna som bor på platsen. Det finns ju faktiskt många som vill bo i Västervik och som har valt kommunen som sitt hem och jobbar man på att göra platsen bättre så blir det ju inte bättre bara för de som eventuellt kan flytta dit framöver, utan också de som redan bor här.
Topp 10 inflyttarorter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fler stockholmare som flyttar till Västervik än västervikare som flyttar till Stockholm. |
MARKUS FRIDELL
GIS- och mätningsingenjör, Västerviks kommun
Fina inflyttarsiffror de senaste åren. Vad är positivt och vilka siffror skall vi glädjas över?
– Förra året var första gången sedan 2009 som kommunen hade ett positivt inrikes flyttnetto. Denna utveckling har fortsatt under 2021 och hittills i år har kommunen haft positivt flyttnetto jämfört med såväl övriga Kalmar län som riket i helhet.
Utifrån statistiken. Sätt en stereotyp profil på de som flyttar till Västerviks kommun?
– En person i 25-årsåldern med något högre utbildningsnivå än genomsnittet för kommunens befolkning. Personen är född i Kalmar län och flyttar hit antingen från någon annan kommun i länet eller från Östergötland eller Stockholm. Personen är förvärvsarbetande och flyttar från ett flerbostadshus till antingen ett småhus eller lägenhet i flerbostadshus. Bostaden man flyttar till har större bostadsarea än den lägenhet man flyttade ifrån.
Ligger den unga åldern i linje med riket?
– Att många unga flyttar till vår kommun handlar främst om hur de generella flyttmönstren ser ut. Sett till befolkningen som helhet är flyttbenägenheten absolut störst i åldrarna 19–34 år.
Vi verkar även locka 50-plussare till pensionärer?
– Det stämmer. I åldersgruppen 50–70-åringar har vi ett stort flyttningsöverskott. Det är ett mönster som känns igen från andra mellanstora orter i kustnära lägen. De flesta inflyttarna i denna grupp kommer från större städer, främst Linköping och Stockholm. När man börjar närma sig pension och inte längre har hemmavarande barn kan man i Västervik få småskalighet med lägre boendekostnader och ett lugnare tempo.
Vilka kanske mindre bra siffror bör vi vara extra lyhörda på och jobba med?
– En sak som är utmärkande för Västerviks kommun är de långvariga födelseunderskotten. Under mer än 25 år har antalet födslar varit lägre än antalet dödsfall i kommunen. I genomsnitt har skillnaden varit nära 150 personer per år. Detta förhållande är givetvis svårt att påverka, men för att uppnå bättre balans på sikt handlar det om att få ännu fler unga vuxna i familjebildande åldrar att flytta hit.
Professorn i nationalekonomi Charlotta Mellander menar att det är främst kranskommuner till Stockholm som vinner på utflyttningen därifrån. Finns det något i Västerviks statistik som pekar på det motsatta?
– Västerviks kommun har haft positivt flyttnetto mot såväl Stockholms län som Stockholms kommun de senaste åren. Så även om de stora flyttströmmarna från Stockholm främst går till kranskommunerna så spiller det till viss del över till Västerviks kommun.
Du med svart bälte i statistik, vad ser du att Västervik bör utveckla, bygga, eller finansiera i för att ytterligare vara ett lockande eller till och med oemotståndligt alternativ för inflyttare?
– I och med att en stor andel av flyttningarna sker i 20–30-årsåldern skulle jag tro att det är där den största potentialen finns. Under en längre tid har möjligheterna att studera vidare efter gymnasiet i vår kommun blivit allt bättre. Jag tror att det är viktigt att fortsätta att utveckla de möjligheterna både för att förbättra förutsättningarna att bo kvar i kommunen efter gymnasiet, men också för att locka till sig inflyttare i de åldrarna.
Några andra skrytsiffror du tycker att vi skall ta med oss?
– Förra året hade Västerviks kommun det tionde största födelseunderskottet av samtliga landets kommuner. Att befolkningen trots det ökade är starkt.