Fredrik Lindgren är en av svensk speedways starkast lysande stjärnor. Och en av Västervik Speedways alla kungar. Vi satte oss ned med Fast Freddie för att prata om Västervik, familjelivet, speedway, nerver, krascher, revanscher, förväntningar och naturligtvis hel del om nakenbad.

Det är en solig eftermiddag i maj när vi kör in bakvägen till Hejla Arena. VIP-vägen, till depåvägen. Inne på området står det fullt av minibussar med utländska nummerskyltar och speedwayförarnamn på sidorna. Människor med speedwaykläder går runt med stora leenden och hälsar glatt i hand på varandra. Det är något i luften, det luktar raderade coronarestriktioner, förväntningar och premiär. Dagen efter ska Västervik Speedway möta Piraterna. Mr Speedway i Västervik och kanske också Sverige – Morgan Andersson, lagledaren för Västervik och Sveriges landslag – hälsar oss välkomna och introducerar oss för Fredrik Lindgren, aka Fast Freddie. På vägen till en undanskymd intervjuplats inne i VIP-huset hälsar vi på en lite nervös, men taggad och starstrucked Niclas Wallander, klubbens nya ordförande. Vi kilar vidare och hittar ett hörn.

Jag tänker att de flesta elitidrottsmän har en kromosom i sig som vi vanliga dödliga saknar. Att man mer eller mindre hade kunnat bli bra på vilken sport man än tagit sig an. Varför just speedway?

– Jag var tidigt fascinerad av speedway. Min far och farfar körde så jag har varit på speedwaybanan sedan jag väldigt liten och jag började köra redan när jag var tre år. Sen höll jag även på med andra idrotter som fotboll och ishockey. Men speedway har något som de andra sporterna inte har. Det går inte att jämföra det här adrenalinpåslaget man får av speedway, ja, den här nervositeten, det är något extra.

Är det påslaget lika starkt idag?

– Ja, det är det. Sen har jag väl lärt mig att kontrollera nervositeten på äldre dagar. När jag var ungdom kunde jag bli väldigt nervös.

Det kanske inte hade varit samma sak om man inte var nervös?

– Nej, man måste ha det för att prestera. När den känslan infinner sig i kroppen så vet jag att det är något bra på gång. Sen kommer den inte alltid. Ibland måste jag arbeta för att få fram den och justera den om det kommer för mycket eller för lite av den. Jag har under flera år arbetat med detta med min mentala coach så att jag är i rätt tillstånd när det väl är tävling.

Speedway är ju väldigt mycket en lagsport, men också väldigt mycket en individuell sport med GP:et som kanske den mest prestigefyllda trofén. Vad betyder mest för dig, dina individuella insatser eller vinster med klubblag/landslag?

– Väldigt svår fråga. För mig är det två skilda saker. Jag har naturligtvis personliga mål med VM och världsmästartitel och då hänger det ju bara på dig själv. Men sen är det ju helt fantastiskt att göra något tillsammans med ett lag och vinna med ett lag. Den känslan är också riktigt frän. Detta är två olika tjusningar med speedway.

Är det samma rush med båda?

– Ja, det är det. Men påfrestningen är nog något större när man kör själv. Allt är ju bara upp till dig själv och handlar bara om dig själv.

Jag läste någonstans att din speedway präglas av målmedvetenhet och en teknisk och tuff körstil, håller du med?

– Ja, jag håller med. Jag är tekniskt duktig på att hantera cykeln i svåra situationer. När många förare kanske skulle krascha kan jag reda ut det. Ingen vill väl köra på dåliga banor, men jag kan oftast kontrollera det relativt bra med andra konkurrenter. Jag kan kontrollera hoppiga och dåliga banor. Och tuffheten är något som har kommit med åren. Jag hade mer respekt och var snällare mot medtävlare när jag var yngre, men skall man vinna så måste man ge en känga åt medtävlare ibland.

I september förra råkade du ut för en riktigt otäck krasch där du for in som en kanonkula i sargen, men du klarade dig förhållandevis oskadd. Hur påverkar en sådan händelse ens fortsatta körstil på banan?

– För mig i stort sett ingenting. Jag lyckas förtränga de situationerna. Just i det fallet skadade ju mig ingenting, men jag var med om en riktigt otäck olycka 2017 då jag bröt nacken och var nära att bli rullstolsbunden och hade en lång, lång rehabtid efteråt. Men det påverkar mig ändå ingenting negativt efteråt.

Du ville bara upp i sadeln igen?

– Ja, och bli bättre. Det är klart att det påverkade mig när jag bara, i månader, kunde ligga och titta upp i taket. Men jag hade en inre styrka som gjorde att jag inte bara ville komma tillbaka, utan då också som en bättre förare.

Ditt Instagram är ju drömmen för speedwayälskare, samtidigt som man får ta del av ditt liv med din fru och er lilla dotter. Hur är det att vara pappa?

– Det var en stor omställning. Jag var inte helt bekväm i den rollen från början. Livet förändras ganska mycket, men som tur har jag en fru som gör det absolut mesta så att jag kan fokusera på träning och min sport. Men idag älskar jag min dotter över allt annat och vi har bondat otroligt bra.

Och din fru Carolina är också din manager. Det känns vågat, men samtidigt måste det vara otroligt kul att göra det här tillsammans? Speedwayen blir liksom hela familjens grej?

– Ja, det blir det ju. Hon vill ju likväl som jag att jag skall lyckas. Hon stöttar mig med otroligt många saker. I en relation där man arbetar ihop och där mycket kretsar kring en persons resultat så är det klart att det kan bli slitningar, men jag tycker att vi hanterar det här väldigt bra. Carolina har hand om alla mina sponsorer, kontrakt, kontakten med mina klubbar och mediagrejer. Hon har även koll på mekaniker och de som arbetar för oss.

Ni måste föra ett ganska flackande liv. Var är hemma för er?

– Ja, den frågan är ju också väldigt svår. Hemma är där familjen är för tillfället. Just nu är de i Polen, då är hemma i Polen. Vintrarna spenderar vi mycket i södra Spanien och då är hemma där. Sen kommer familjen att vara här i Västervik en tid i sommar och då får ju hemma vara här.

På en av Instagram-bilderna står du komplett naken med ryggen mot kameran på en brygga i skärgården här i Västervik? Förutom speedwayen, vad betyder Västervik för dig?

– När jag kom hit förra så hade jag inte varit i Sverige på två år på grund av pandemin. Det var fint väder så jag gick längs vattnet och kände hur vackert Sverige är. Särskilt med en sådan här stad som Västervik och som också har skärgård. Man får ett lugn inom sig, det är fint för själen. Bara att vara ute på en löptur eller en powerwalk längs vattnet ger energi.

Förutom nakenbad, vad gör du när du är här?
– Jag tränar väldigt mycket mellan tävlingar, så mycket av tiden går ju att förbereda mig inför min sport. Det blir därför mycket löpning och cykling ute i skog och mark.

Jag vet att Västervik Speedways tränare Morgan Andersson betyder mycket för dig. Hur stor del är han bakom ditt beslut att köra för Västervik?

– Väldigt stor. Morgan lägger ju ned ett sådant engagemang för den här klubben och för den här sporten. Han går ju in i det hundra procent och jag gillar ju verkligen det, vilket gör att man själv vill ge extra tillbaka. Jag lärde känna honom 2007 då jag gick till Dackarna, han var lagledare där och vi vann SM-guld just här tillsammans med Dackarna. Sen har han varit med under några VM-säsonger. Vi är goda vänner.

Han är ju en ikon inte bara här i Västervik, utan även i speedwayvärlden. Hur är han som ledare?

– Han vill ha kontroll och lämnar ingenting åt slumpen. Han kan verka lite het och stissig, men han har en lugn sida som tar eftertänksamma beslut.

Västervik Speedway nådde semifinal förra året och hade guldvittring. Hur känns laget och era chanser i år?

– Jag tycker att vi har goda chanser. Vi har ett bra lag på pappret och många av våra förare har kört tillsammans under några år vilket gör att vi känner varandra ganska väl innan vi kommer in i säsongen. Sen har vi ju ett tapp i att den regerande världsmästaren och vår ryska lagkamrat Artem Laguta blev avstängd på grund av kriget i Ukraina. Han är ju omöjlig att ersätta. Men vi får arbeta oss in i säsongen och vi har goda chanser. Vi går för final först och främst. Om vi kommer dit så går vi ju för guld.

Och dina individuella mål?*

– I och med att jag har haft en tung period med sjukdom så har jag inte riktigt några resultatmål uppsatta. Jag är glad över att jag har energin tillbaka, att livet i mig är tillbaka. Det viktigaste för mig är att tycka om det jag gör. Om jag gör det så kommer också resultaten. Sen kommer jag ju att alltid gå in i varje match för att vinna.

Och nakenbaden fortsätter?

– Det kan bli så.

Vi lämnar hörnet i VIP:en. Fredrik går och svidar om, det är dags för sista träningen innan morgondagens match. Innan vi lämnar honom vill vi dock ha en bild. Vi springer in i en nu ännu stissigare, men likväl glad Morgan. Det går att ta på hemmapremiärnerverna. Efter ett tag kommer Fredrik ut från depån i en helt ny matchdress fullsmattrad med loggor. Vi packar in honom i min gamla tre barn senare-skitiga Toyota Avensis och kör runt Ljunghedens Handelsområde och in på soptippen och upp på höjden med fin blick över Hejla Arena. Här sätter vi Fredrik som på en tron. Västervik Speedway och Fredrik har många förväntningar på sig i år. Han verkar må bra och vara glad där i solen, det är det viktigaste, för då kommer resultaten av sig självt.

—

Född: 1985
Familj: Fru, dotter 1,5 år och hund
Nuvarande klubbar: Västervik Speedway och Chestochowa (Polen).
Tidigare svenska klubbar: Indianerna, Masarna, Dackarna , Smederna.
Meriter (ett axplock): Lag VM-guld Sverige, lag VM-brons x 2, 2 individuella SM-guld, GP-deltävlingar: 6 guld, 8 silver, 14 brons, bästa GP totalt: brons x 2 (2018, 2020)
Intressen: Motocross.

Mr Speedway om Fast Freddy
Vi bad Västervik Speedway lagledare Morgan Andersson att ge sin bild av Fredrik Lindgren.

Vad utmärker Fredrik som speedwayförare?
Han är mycket noggrann och professionell i allt han gör. En egenskap som är i absoluta världsklass är hans split ”vision” i framförallt första svängarna, där många med mig undrat om han har fler än två ögon.
Du och Fredrik går långt tillbaka. Vad betyder er vänskap för dig?
Vi är goda vänner sedan många år tillbaka och har vunnit SM-Guld lag-VV guld och GP-tävlingar tillsammans. Fredrik är en av de personer man alltid kan lita på.

Hur viktig är Fredrik för Västervik Speedway?
Han är vår nummer ett och lagkapten så självklart är han superviktig för oss, inte bara på banan utan även i depå/omklädningsrum. Den rutin som Fredrik besitter efter alla år i världseliten är ovärdelig.

* Efter den genomförda intervjun i maj har Fredrik tagit en paus från speedwayen. Han skriver på sin Facebook-sida: ”Efter konsultation med en läkare har vi beslutat att lägga vår tävlingssäsong på paus under de kommande veckorna. Förra året slutade för mig i förtid efter att ha kämpat med postcovid och dess symtom. Under de senaste veckorna har dessa symtom på Dyspné (andnöd, reds anm) återkommit”.

Foto: Nathalie Chavez, Everday