Kajsa Grytt, en av våra starkaste, bredaste och mest långlivade artister har haft Hasselö som en fast punkt i tillvaron sedan födseln. Nu är hon aktuell med en roman, en tv-serie och nya låtar.

Hur kom det sig att det blev just Västervik?

– Mina farföräldrar köpte en gård på Hasselö på 40-talet, och min pappa gjorde om en av ladorna till boningshus så att jag och min bror också kunde bo där när vi blev äldre. Jag har varit där varje sommar så länge jag kan minnas. När jag var liten var det som mitt andra hem. Jag tror att vi åkte ut dit direkt från BB!

Vad har du för första minne av Hasselö?

– Mina första minnen, och de starkaste, är när mamma drar mig i en skrinda från vårt hus till Sand, där vi blev kvar på stranden hela dagen. Och att ro ut till olika öar. Och jag minns att jag höll på vid stenarna och tången vid Äppeludden på den östra sidan, där man ser havsbandet.

Vad fick dig fast?

– Havet, huset, lugnet och alla bofasta som jag lekte med som barn. Det är en del av mig.

Hur mycket är du där nuförtiden? 

– De senaste åren har det blivit för lite eftersom jag har haft många spelningar på sommaren, men det brukar bli minst fyra veckor. I somras var jag där i fem veckor.

Vad gör du när du är här?

– Nu när det inte längre är några kor som betar kryper naturen inpå så min huvudsyssla är att gå runt med röjsåg och se till att det inte växer igen. Och så badar jag. Förr solade jag mycket, men nu blir jag rastlös av att bara ligga.

Vad betyder Hasselö och vad har det betytt genom åren? 

– Jag tror att just att vi bodde så nära naturen på somrarna under min uppväxt har påverkat mig jättemycket. Skogen och vattnet, och fiskarna och tången, och räkorna och grodynglen och att få hålla på med sånt där som barn. När jag kommer ner nu gillar jag att vara i naturen, med naturen, fysiskt nära.

 

”Att vi bodde så nära naturen
har påverkat mig jättemycket.”

 

Vad krävs för att det ska bli ett permanent alternativ?

– Jag vet inte, en psykos… Det är för isolerat för att jag skulle kunna leva där ensam året runt. Det skulle vara om jag träffade en partner som var intresserad av att hålla på med naturen. Jag har mitt sociala liv i Stockholm och det skulle jag inte vilja vara utan. Men om det blir en
fascistisk regering eller om man blir tvungen att börja odla sin egen mat skulle jag kunna tänka mig att flytta till Hasselö med ett gäng kompisar.

Om du fick förbättra en sak med Västervik, vad skulle det vara och hur skulle det göras – här får du agera gud, så no limits?

– Som öbo tycker jag att det är synd att så många affärer har flyttat från centrum. Behöver man en borr eller skruv och inte har egen bil är det ett jätteprojekt. Så någon slags varuhus närmare hamnen där man kunde proviantera annat än mat hade varit bra för alla som kommer med båt.

Text: Albin Wiberg
Foto: Viktor Gårdsäter