• Hoppa till huvudnavigering
  • Skip to main content
  • Hoppa till sidfot
Västervik logotyp
  • Evenemang
  • Göra
  • Mat & Dryck
  • Boende
  • Flytta till Västervik
  • Skärgårdstrafik
  • Shopping
  • Outdoor
  • Västervik365
  • Secondhand- och loppisguide
  • Magasin, broschyrer och guider
  • Västerviks Turistbyrå

365 Bloggen

  • Start
  • Arkiv
  • Kategorier
  • Magasin

Joe Labero till Västervik

Evenemang — 6 juli 2021 — 13:29 — Johan Öhrling Elltorp

Världsartisten Joe Labero gillar Västervik. För andra sommaren i rad är magikern tillbaka med en kombinerad show och middag på Västerviks Stadshotell. 

Under pandemisommaren 2020 genomförde Labero och Stadshotellet en helkväll för 48 gäster med champagne, middag och en exklusiv show där gästerna trollbands rakt framför ögonen. Denna nära, intima och tajta show gav mersmak.

– Det är en speciell känsla att ha gästerna så nära, vi får en kontakt som är en helt annan än på de stora scenerna, säger Joe Labero.

– Jag är så glad att få komma tillbaka till Västervik och till Stadshotellet, jag älskar Västervik!

Den 13 augusti väntar alltså återigen en helkväll för de som är sugna på Magisk Dinner Show. Kvällen börjar med ett glas champagne, övergår till showen på Stadshotellets scen och avslutas med en trerätters middag i Utsikten.

– Det var ett mycket omtyckt koncept av gästerna, men även av Labero och av oss, så vi ser verkligen fram emot att kunna bjuda på det igen, säger Stina Porsgaard, hotelldirektör på Västerviks Stadshotell.

– Det känns lite som en återstart nu, fortsätter hon. Det är alldeles för länge sedan som vi kunde arrangera något sådant här så det bubblar lite i kroppen nu och att då kunna erbjuda något så otroligt bra som Laberos show känns såklart toppen!

Boka biljetterna till showen på Västerviks Stadshotell här.

En nyupptäckt skärgårdsskatt

365 — 5 juli 2021 — 15:13 — Nina Nilsson

Plötsligt gick ryktet om sagolik glass någonstans uppe i norra Tjust skärgård. Västervik365 rotade vidare och hittade… Långholmen. En ö strax söder om Stora Askö där numera syskonen Peter och Titti äger ön och tillsammans med deras mamma och sina familjer driver Långholmens Glassbod. Hemmagjord glass, familjär stämning med likadan service på en sagoö. En skatt helt enkelt!

Vi träffade Christin ”Titti” Sylvander och fick veta mer om Långholmen.

Berätta kort om historien kring Långholmen?

– Morfar Calle och Karolina ropade in Långholmen av ett konkursbo 1922. De gav då 300 kronor för de fyra öarna som tillhör fastigheten. Calle och Karolina bodde året runt på norra Långholmen utan el och vatten och försörjde sig som fiskare. De sålde sedan fisken i Valdemarsvik. I en ladugård hade de två kor, en gris och några höns. Hunden Truls bodde också på ön. 1935 dog Karolina och så småningom tyckte Calle det var dags att bege sig till fastlandet och ville sälja Långholmen men ville att stället skulle finnas kvar i släkten. 1942 köpte Helge fastigheten. Helge var gift med Eva som var äldsta barnbarnet till Calle och Karolina. Helge byggde snickarbod och målarbod och gjorde även om ladugården till en mysig stuga som idag hyrs ut till sommargäster. Karin ärvde Långholmen ihop med sina bröder och 1996 köpte Karin ut sina bröder och blir ensam ägare till Långholmen. 2019 delar Karin med sig till sina barn Peter och Titti och idag är vi tre delägare.

Vilka är ni idag som driver stället?

– Glassboden drivs av mig Titti och min bror Peter men alla i familjen är involverade på olika sätt. Peter med fru och tre barn, jag och mina två döttrar och så mamma/mormor/farmor Karin.

– Vi är bra på olika områden och kompletterar varandra väldigt bra. Att driva Långholmen och nu även en glassbod tillsammans för oss samman som familj och det känns väldigt spännande att starta på nytt i sommar.

Vad erbjuder ni?

– I sommar erbjuder vi underbart god hemmagjord glass, familjär stämning och fantastiskt god service. En upplevelse utöver det vanliga i en unik skärgårdsmiljö. Vi kommer att ha ett utomhuskafé där glassen är i fokus men man kan även hitta andra gobitar och dryck i fikakorgen. Glassen är förpackad så den går jättebra att ta med sig och avnjuta i sin egen stuga eller båt om man hellre vill det. Vi kommer även att ha SUP:ar (Stand Up Paddleboard) till uthyrning om man blir sugen på en tur när glassen är uppäten.

Hur hittar man er och hur tar man sig till er?

– Långholmen ligger strax väster om Jungfrusund i farleden, söder om Stora Askö i norra Tjust skärgård. Man behöver egen båt för att komma till oss eller också ber man om skjuts från Horsö brygga om någon annan ändå ska ut till Långholmens Glassbod och fika. Vi finns på langholmen.net och för att hänga med på det allra senaste som händer på Långholmen och i Glassboden är det bra att följa oss på Instagram och Facebook. Där kommer tex uppdateringar kring öppettider, aktiviteter och vilka glassorter vi har just nu.

Hur ser er femårsplan ut?

– Vi har så klart mängder med planer för framtiden men vill utöka verksamheten varsamt. Vi älskar vårt paradis och vi vill dela med oss av vårt unika ställe till andra. Vi kommer att bygga en separat bod för tillverkningen av glassen så att vi har en riktig Glassbod ihop med alla andra bodar på ön. På södra Långholmen vill vi sätta upp ett glampingtält där gästerna får en unik upplevelse att bo på en öde ö i ett lite lyxigare tält. Vi har också planer på kajakgäster i trädtält. Flera unika boenden i olika typer av stugor med smarta lösningar och stort miljötänk. Vi tänker oss också flera olika aktiviteter på ön, ett exempel är skogsbad.

Det här vill du inte missa. Så packa in er i båten eller kliv ner i kajaken, för det är enda sättet att ta sig till glassparadiset!

Visvägen invigs med hyllningskonsert

Evenemang — 2 juli 2021 — 08:09 — Johan Öhrling Elltorp

I sommar invigs Sveriges första walk of fame för visartister. Det är Sveriges kanske mest utpräglade visstad Västervik som nu skapar Visvägen utanför Stegeholms Slottsruin, där stora delar av Sveriges artistelit under 56 år har spelat på Visfestivalen. I år kommer sju stycken artister för evigt få sina namn inristade i den nya stadspromenaden. Artisterna hyllas dessutom med en unik konsert från artisternas samlade låtskatter.

Visfestivalen är Sveriges äldsta festival och har genom sina 56 år haft en stor del av Sveriges absoluta artistelit på scenen i klassiska Stegeholms Slottsruin. Den 15 juli klockan 16.00 lanserar och inviger Föreningen Visan och Västerviks kommun äntligen Visvägen. En invigning som är ett år försenad på grund av pandemin.

– Sedan 1966 har flera hundra artister uppträtt vid VisFestivalen i Västervik varav många tillhörande den svenska artisteliten. Visvägen kommer särskilt att uppmärksamma några få som verkat för att främja den svenska musiken som kulturarv genom att arbeta för dess bevarande, framförande och utveckling, samt bidragit visat vägem till Västervik som blivit en nationell mötesplats för musik i Sverige, säger Calle Åstrand, VD Visfestivalen.

För att hedra dessa utvalda personer kommer inledningsvis sju skyltar med personernas namn att placeras ut på träbryggorna längs med vattnet vid Stegeholms Slottsruin i Västervik. Sex till sju skyltar kommer att årligen placeras ut under en treårsperiod med start dagen innan året upplaga av Visfestivalen i Västervik.

– Den information som kopplas till skyltarna är unik och kommer att innehålla berättelser som inte tidigare varit helt kända. Västervik har en ny guideapp där Visvägen kommer att finnas med där man kan få ett kort musikprov och en uppläst berättelse om varje artist, säger Pontus Larsson, ordförande i föreningen Visan.

Den 15 juli invigs Visvägen och då med en konsert. Det är de lokala bandet Dimpker Brothers som fått äran att spela låtar från de olika artisternas låtskatt. Det är också först på invigningen som de sju första namnen till Vispromenaden avslöjas.

Windy lanserar stort i USA

365 — 28 juni 2021 — 13:43 — Johan Öhrling Elltorp

Lyxbåtstillverkaren Windy Scandinavia AB med huvudkontor i Västervik har tecknat avtal med Nautical Ventures som sin nya amerikanska distributör. Nautical Ventures med anläggningar i Dania Beach, Palm Beach, Tampa Bay, Sarasota och sitt nya huvudkontor på South Federal Highway i Fort Lauderdale, är en av USA:s största båtåterförsäljare och har de senaste åren belönats med ett flertal internationella återförsäljarpriser.

– Vi är mycket glada och stolta över att nu få arbeta tillsammans med den välkända europeiska båttillverkaren Windy, med sitt oöverträffade rykte av hög kvalitet och utmärkta köregenskaper här på den nordamerikanska marknaden. Vi är kända för att lansera och distribuera innovativa europeiska båtar på den amerikanska marknaden, och vi ser detta premiumvarumärke passa utmärkt in i vårt nuvarande
sortiment, säger Roger Moore, vd på Nautical Ventures.

Windy Scandinavias vd, Trevor Fenlon är naturligtvis nöjd och förhoppningsfull över avtalet.
– Att få lansera våra båtar på bred front i USA är en viktig utveckling för Windy. Vi ser fram emot att arbeta med Nautical Ventures, vars stora erfarenhet från den amerikanska marknaden kommer att vara ovärderlig. Med vårt nuvarande sortiment och de nya modeller vi har på gång är vi övertygade om att detta partnerskap kommer att bli en stor framgång.

En av de båtmodeller som initialt kommer erbjudas på den amerikanska marknaden är WINDY SR44 Blackhawk SX som byggs här i Västervik. Båten kommer ha världspremiär på Fort Lauderdale International Boat Show i oktober 2021.

Etableringen av försäljningskanalen i USA har redan inneburit flera investeringar i varvet i Västervik och Windy rekryterar löpande fler medarbetare.

Aqua life – flytande drömmar i nya Skeppsbrostaden

365 — 28 juni 2021 — 11:37 — Niklas Lind

Västervik365 har vid flertalet tillfällen skrivit om Aqua Floating Group och deras i någon mån revolt på hur den moderna människan kan bo på 20-talet. Det är dags för en uppdatering av den tidigare konditorn och Stockholmbördige Richard Bergströms visioner om flytande husdrömmar, något som kommer att förändra en hel stadsbild. Välkomna till Skeppsbrostaden, en hel stadsdel av flytande hus, strandpromenader, marina, gästhamn, padelbanor, boulebana, kafé, båtservice och så mycket mer.

25 flytande hus är redan detaljplanelagda, 17 av tomterna har en förberedd Aqua-pir att docka till vid och två hus är redan på
plats. Detaljplanearbetet för etapp två med ytterligare 25 AquaVillor är redan påbörjad. Ovanifrån ser Skeppsbrostaden ut som en tavla och är antagligen varje stadsplanerares och arkitekts våta dröm. Kreatören och skaparen av detta är Richard Bergström, grundare av Aqua Floating Group som ritar, tillverkar, skeppar och installerar nyckelfärdiga
flytande hus till kunder i Europa.

– Bor du i ett vanligt hus så har du minst två timmar i veckan i trädgården
och det är ett ständigt underhåll. Våra hus har inget underhåll – du behöver i princip bara tvätta fönstren. Flytkroppen håller i 100 år och det är en låg driftskostnad då 60–70 % av energibehovet
plockas från intilliggande vatten. När du bott i husen i 10 år har du betalt de pengarna, säger Richard Bergström.

Gross
EN MARIN STADSDEL

Villorna i Västervik består av två modeller – Laguna och Futura, som i sig har tre storlekar vardera. Lagunan är på 78–156 kvadratmeter och Futuran är på 156–207 kvadratmeter. Lägg därtill ett antal terrasser där den största, takterrassen kan bli cirka 90 kvadratmeter. Villorna har friköpta vattentomter på cirka 350–650 kvadratmeter samt en 36 meter
lång omslutande brygga att lägga till båten vid. Varje hus ligger dockad mot Aquapiren, en motsvarighet till en gata.

På piren har varje hus ett nio kvadratmeter stort förråd där man kan ställa
cyklar, vinterdäck och dylikt. Förrådet ligger en trappa ner i piren, ja faktiskt, och utrymmet är imponerande 101 kvadratmeter. Ett utrymme som du förvaltar helt fritt och kan inrett bli dryga 80 kvadratmeter. Tillsammans alltså 110 kvadratmeter förrådsutrymme.
– Det är ju rätt stort att kunna bo mitt i ett ”element”. Vatten har en otroligt rogivande effekt. När vi flyttade in i vårt förra hus så fick vi trädgårdshybris och ville skapa en för oss perfekt natur
i trädgården utan att ha en aning om vilka arbetsinsatser det skulle kräva,
jisses vad förvånade vi blev. Vi var inte beredda att lägga den tid som krävdes och resultatet blev därefter. Här sköter trädgården sig själv och vi äger vår egen tid utan alla underhållsmåsten. När denna bostadslösning dök upp så insåg vi att vi kunde kombinera både drömmen om
ett vattennära boende och närheten till centrum, säger Linda Gross som tillsammans med sin man Michael och deras två tonårssöner och familjens hund bor i en Futura-modell på 181 kvadratmeter.

De flytande villorna ligger alltså på klassisk marin mark i den södra delen av Västerviks inre hamn. Här finns en rad olika marina verksamheter och aktörer, men den största är Richards andra vattenrelaterade skapelse – Pampas Marina, som harmoniskt omgärdar pirerna med de flytande husen. Här har Västerviks kommun byggt en ny strandpromenad
som är tänkt att förlängas och skapa en helhet längs hela Skeppsbrokajen bort mot skärgårdsterminalen och vidare mot Björn Ulvaeus Slottsholmen.

PampasMarina är en hybrid av härliga allmänna ytor innehållande padelbanor, boulebana och kafé som kombineras med gästhamn, båtmack, båtbottentvätt, båtservice, vinterförvaring av båtar,
servicehus, miljöstation och annat för den gästande och hemmahamnstillhörande båtägaren.
– Det har hänt massor de senaste åren. Under våren öppnar vi padelbanorna och till sommaren slår kafé Bryggan upp
portarna. Den här marina ytan för både husägare, båtägare och allmänheten är verkligen inspirerande för alla och
signalerar tydligt det som Västervik står för – skärgårdsstaden,
säger Johan Sohlman, vd på Pampas Marina Västervik.

barlastkajen_aquavilla-1 (kopia)
PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN

Åter till de flytande husen. Vi har ännu inte nämnt Richards moderskepp och kanske mest vitala del i sammanhanget. Produktionsanläggningen. Fabriken.

Sjövägen några hundra meter bort, ute på Lucerna där Gotlandsbåten avgår, ligger en 49 meter lång och 30 meter bred jättehall där husen tillverkas. Idag ska vi säga. Strax intill hittar man ett jätteskelett i stål som till hälften står på land och till hälften står i vattnet. Det är den så kallade B-hallen som byggs. 96 meter lång, 28 meter bred och imponerande
22 meter till takfot.
– Hallen innebär att vi kan bygga 10 hus parallellt. Fyra på land där husen reses och får sin form, och sex huskroppar nere i hallens vattengrav, där de sista momenten med inredning och elarbeten görs. Efter det att de nyckelfärdiga husen är slutbesiktigade lastas de på Berta för transport till sin hemmahamn, där installation av el, fiber, vatten och avlopp sker. Det blir som ett slutet cirkulärt ekosystem där utveckling, konstruktion
och produktion sker under ett och samma tak, säger inköpsansvarige Petter Gustafsson ute på den febrilt aktiva anläggningen där det svetsas, skruvas och donas i en sådan där skönt skapande och skramlig miljö.

Hall 3
DEN STÖRRE PLANEN

I den gamla A-hallen kunde man bygga åtta hus per år. I B-hallen kommer man att få kapacitet att bygga ett hus i veckan, när marknaden tillåter. Hela anläggning en är naturligtvis en del av en större plan. Innan exploateringen av Västervik hade man sedan fler år börjat producera och
sälja hus till Solna och Nacka, som idag är fulltecknade. Nu prospekterar Aqua Floating Group andra avsättningsorter ibland annat Göteborg, Motala, Malmö och Limhamn samt i Norge och Finland. Så, hur landar du den här veritabla husdrömmen i Västervik? I Skeppsbrostaden.
I försäljningen av villorna teamar Richard och gänget med Svensk Fastighetsförmedling och Anna Jeansson.
– Det är ett exceptionellt boende som de här villorna erbjuder. Vattennära, underhållsfritt och med låga driftskostnader. Med tomt, hus och all infrastruktur så börjar husen på 7,5 miljoner kronor, men då har du inga direkta underhållskostnader samtidigt som du får bo på ett sätt och på en plats som kanske slår det mesta i Sverige. Och ett miljömässigare boende är nästan svårt att hitta, säger Anna som väntar på att du skall boka en visning i sommar.

Ny onlineskärm på Bergqvists Skor

Shopping — 26 juni 2021 — 13:01 — Johan Öhrling Elltorp

Hej Klaudija Majic och Julia Engvall på Bergqvists Skor. Vad händer just nu i butiken?

–  En stor nyhet är att vi i Västerviksbutiken kan erbjuda hela vår e-handels breda sortiment via en stor digital skärm som man enkelt och smidigt kan beställa ifrån. Man får tillgång till unika modeller, fler färger och större utbud av storlekar. Och samtidigt gynnas vår lokala butik när du handlar via skärmen, fantastiskt bra va?

Hur ser skotrenden ut i sommar?

–  Trenderna nu är tofflor och skinnsandaler. Tofflorna är i allt från lack och skinn till tyg. På sommaren säljer vi mycket sandaler!

Något mer ni vill berätta?

–  Vi ser fram emot ett härlig sommar med mycket turister och Västerviksbor i vår butik.

Om Bergqvists skor

Familjeägda Bergqvist skor, grundat 1904, driver 20-talet skobutiker från Falun i norr till Malmö i söder. Har sortiment för hela familjen med ett stort antal starka märken.

Materialmännen – för proffs och hemmafixare

Shopping — 22 juni 2021 — 11:47 — Johan Öhrling Elltorp

Hej, Thomas Kongstad, platschef på Materialmännen. Vad säljer ni mycket av nu?

– Just  nu säljer vi mycket trädgårdsmöbler, grillar och en hel del heminredningsdetaljer såsom ljuslyktor, krukor & hemtextiler. Dessutom går det åt massor av byggmaterial och färg.

Har ni några nyheter som du kan berätta om?

­ – Det senaste är en gasolgrillar och stekhällar! Utomhusmatlagning är verkligen populärt nu och många vill ha flera olika utrustningar. Vi visar även braskaminer.

Så här i midsommartid är det hög tid att planera kvällsmyset framför brasan inför hösten. Man kan även få allt installerat och klart.

Kan man handla/leta online hos er?

–  Våra proffskunder kan göra det, men se vårt sortiment på materialmannen.se kan alla göra. Det går sen bra att beställa via e-post eller telefon.

 

Om MaterialMännen

MaterialMännen grundades 1975 av Håkan Carlsson i Vimmerby, där också huvudkontoret ligger. Varuhus finns idag i sex orter i Vimmerby, Västervik, Oskarshamn, Valdemarsvik, Eksjö och Tranås. Fyra av dessa har fullsorterade möbelvaruhus (Vimmerby, Västervik, Oskarshamn och Eksjö. MaterialMännen erbjuder kompletta lösningar inom byggnation och hemmiljö till såväl proffs som hemmafixare. Varuhuset i Västervik har ett brett sortiment med produkter av hög kvalitet och kända varumärken inom hus och hem med avdelningar inom Golv/Färg, Möbler/Heminredning, Kök och Bad.

Konst och kultur i Lofta

365 — 22 juni 2021 — 11:07 — Johan Öhrling Elltorp

LOFTA CAFFÈ O KULTUR (i Lofta gamla skola) har i avsaknad av en kommunal konsthall vuxit fram som en av Västerviks kommuns verkliga kulturinstitutioner. Trots att pandemin gjort att man tvingats pausa konsertverksamheten har konstutställningarna rullat på med oförminskad styrka för att ta lite extra fart nu under sommarhalvåret. Här är utställningarna som är bokade i sommar och höst och först ut är två välkända förmågor, Lillemor Bokström och Jan Wiberg.

Lofta Caffé öppet alla dagar 11.00–18.00

24 juni–8 juli: Måleri av Lillemor Bokström & Jan Wiberg, Västervik

3 och 4  juli klockan 19.00: Varité Potpourri Steph Molin

10–15 juli: Skisser och teckningar, Ove Megin på utflykt i samarbete med Kvarteret Nynnell

17–29 Måleri, Annsofie Jonsson. Studio Baustelle i Neukölln, Berlin

31 juli–22 augusti: Benny Ekman, Västervik. Han var redan ofta i Lofta

27 augusti–12 september: Helena Savio, Västervik & Emmy Roosling, Öland

17 september–3 oktober: Marc Hollenberg, Loftahammar

Ställplatser för alla smaker

365 — 18 juni 2021 — 07:34 — Johan Öhrling Elltorp

ÄR HUSBIL campingens lite svåra kusin som gärna håller sig lite för sig själv? I Västerviks kommun har vi flera olika så kallade ställplatser endast för husbilar. Centrumnära, Västervik Resort-nära, i Gränsös grönska, vid  Gamlebys småbåtshamn eller vid vattnet i Blankaholm och Helgenäs. Det är dags för kusinträff.

Läs mer på vastervik.com/stallplatser

Bilden: Birgitta från Enköping (med rötter i Västervik) besöker ofta ställplatsen Sågen för sitt centrum- och havsnära läge.

Historiska smaker hos Gustawa

365 — 17 juni 2021 — 07:15 — Niklas Lind

NYTT RESTAURANGKONCEPT 

Hur en modern affärskvinnas öden under mitten av 1800-talet i Västervik kom att landa i ett nytt restaurangkoncept på Västerviks mest klassiska restaurangmark. Här är historien om ölbryggaren, entreprenören och pionjären Gustawa Sandberg. 

1818 startade Johan Sandberg Västerviks första kommersiella (läs inte svarta) bryggeriverkstamhet i nuvarande Bryggaren på Spötorget i Västervik. 1835 skiljer sig Johan och makan Gustava, han var otrogen och drog till Linköping, och bodelningen och dealen dem emellan blev att all fast och lös egendom samt rätten till bryggerirörelsen tillföll… kvinnan i sammanhanget. Naturligtvis två i sig ovanliga företeelser på den här tiden. Otrohet, antagligen inte så ovanligt, men att skilja sig och att kvinnan tar över affärerna, ja, det stack ju såklart ut i det lutherskt behärskade och konservativa 1800-talssverige. 

1830-talets samtid gjorde det inte okomplicerat för det breakande paret att skriva över verksamheten på frun Gustava. Som änka var det lättare att få rätten att driva bryggeri, inte syndiga skilsmässokvinnor, så paret skrev helt enkelt Gustava som änka och Johan som änkling. Johan dog dock kort därefter, så rent tekniskt varade bedrägeriet inte ens ett år. Gustava tog egentligen över en massa skulder. Men som ni vet så krävs det en kvinna för att få saker att hända och Gustava, som hade ruter i sig och skinn på näsan (tänk 1800-talsmycket kvinnoskinn på näsan), lyckades med pannben, smartness och målmedvetenhet vända verksamheten till vinst och på 1840-talet utökade hon verksamheten.  

1845 öppnade Stadshotellet på Strömsgatan. Förlagan och ambitionen man utgick ifrån var Brunkebergs Hotell i stora, stora Stockholm, som under första halvan av 1800-talet fördes upp av en av dåtidens mest framstående arkitekter. Västervikarna fick sin största byggnad och ett storstadsmonument, en stolthet att enas kring.

”Skarpöl, Sötöl, Besköl och Dricka på butelj”

Snett över gatan till Stadshotellet drev Gustava Stadskällaren som också flyttade in i Stadshotellet 1845. Gustavas karriär med affärer löpte obehindrat på, hon sålde sina fyra sorters öl  – Skarpöl, Sötöl, Besköl och Dricka på butelj  – ute på Spötorget, på Stadshotellet och runt om i Västervik och ägde när hon dog 1861 ett stort antal fastigheter. 

Men historien är inte slut där. Gustava blev mördad. En medarbetare som hon avskedat på grund av misskötsel, tar en eldtång och slår helt sonika ihjäl Gustava och pigan på fyllan. En stark kvinnas öde får ett tragiskt slut. En kvinna som kanske har betytt mer för krog- och restaurangbranschen i Västervik än vi har begrepp och vett att förstå. 

Det är ur den här historien, den här affärskraften och ur Gustavas ande och mod som nu Västerviks Stadshotell, efter 15 år med konceptet Black Rock Grill, lanserar sin nya take på den klassiska restaurangen – Gustawas Kök & Bar. Ja, med w. En hyllning till hennes egen självständiga omskrivning av namnet. Ja,  nu undrar ni varför skribenten har envisats med att skriva två olika stavningar på vår banbrytande entreprenör –  Gustava och Gustawa. Hon var mantalsskriven som Gustava, men som vi konstaterat var hon en kvinna med karaktär och uppenbarligen med ett väl utvecklat sinne för design, form och publicitet – “Hos undertecknad finnes godt dricka – Gustawa Sandberg”, annonserade hon i Westerwiks Weckoblad. Kort, tydligt och personligt. Och självständigt. 

Gustawas Kök & Bar kommer tydligt att bära arvet från både Gustawa och Stadshotellets ursprungliga estetik. Carl-Johan-stil, stora pelare, sammetsgardiner, prunkande tapeter, svulstigt stoppade möbler i mörka träslag, rotting och mässing allt tillsammans med starka färger och mönster, som naturligtvis möter inplanterade moderna inslag. Maten kommer att bygga på smaker som Stadshotellets gäster  – sjömän, handelsmän och rockartister –  tagit med sig från alla världens hörn till Västervik. Crossover-rätter där olika smaker möter varandra.  

– Här hittar du en juste pata negra och en modern, folklig brödservering. Goda smaker som fläder, ramslök, nässlor blandas med pak choi och korianderolja. En hängmörad småländsk oxfilé, varmrökt Västerviksabborre och en svensk take på steam buns som alla har det lokala råvarutänket och den moderna twisten gemensamt. Det vill säga hela världen möter Sverige, möter Västervik, möter Gustawa. Den kärlek och noggrannhet som Gustawa lade i att brygga öl vill vi också ska genomsyras på tallriken och i vårt bemötande. Här låter vi traditioner möta samtiden och framtiden och fyller ett hål som kanske saknas på restaurangmarknaden, säger Stina Porsgaard, hotelldirektör på Stadshotellet som vi fångar när hon parallellt sitter och korrar etiketter till Gustawas nya öl. 

Västervik365 säger lycka till och ser fram emot att få träffa och följa Gustawa som har fått sin rättmätiga återuppståndelse! 

Hållbarhet rullar in

365 — 16 juni 2021 — 08:27 — Johan Öhrling Elltorp

HULTSFREDSBÖRDIGA företaget Myrsäter Group flyttar ut till bästkusten. Staden, havet och skärgården ligger bättre i linje med deras image och således deras produktutbud. De tillverkar möbler, inredning, textil, läder, båtinredningar och utför ytbehandlingar. Allt med absoluta kvalitet och omsorgsfull design som genomsyras av en närmast besatt hänsyn till hållbarhet. Produkterna härstammar bland annat ur träd som dött på rot, bivax, tallolja, vegetabilgarvningar, återvunnet aluminium med mera. Nu flyttar de in i en 1 000 kvadratmeter stor gammal fastighet i Gunnebo belägen vid Verkebäcksvikens strand. Ett slags besöksmål i sig. Just nu pilotar de även ett projekt med designvillor. Något säger oss att vi kommer att återkomma till Myrsäter Group. En stor famn välkommen!

Klartecken för Diggiloo

Evenemang — 15 juni 2021 — 15:16 — Johan Öhrling Elltorp

I takt med att restriktionerna lättar kommer publiken tillbaka till arenorna och evenemangsplaneringen börjar ta fart. Ett sådant är folkfesten Diggiloo som nu meddelar att konserten i Västervik kommer bli av som planerat 1 augusti i år.

Arrangören själva skriver på sin hemsida att man visserligen får begräna antalet i publiken och att hoppborgar och andra aktiviteter utgår med risk för trängsel. Men scenen är densamma, showen lika storslagen som vanligt, och vi är säkra på att årets Diggiloo kan blir mer familjärt än någonsin.

Som vanligt är det en folkkär skara artister som reser med Diggiloo-turnén. På scenen står Tusse, Sarah Dawn Finer, Tommy Nilsson, Mariette, Linda Bengtzing, Per Andersson, Frida Öhrn, David Lindgren, Jessica Andersson, Magnus Carlsson, Kristina Lindgren och Lisa Stadell.

Biljettförsäljningen öppnar igen 5 juli, https://diggiloo.com

Anna och Rebecca satsar på byggnadsvård i Odensvi

365 — 15 juni 2021 — 11:10 — Johan Öhrling Elltorp

DET VAR EN OCH ANNAN som kastade ett lystet öga mot annonsen som förkunnade att familjen Balks gamla lanthandel i Odensvi var till salu för ett par år sedan. Några turer senare har allting landat i något som nästan känns för bra för att vara sant, nämligen öppnandet av Odensvi kuriosa! En butik som erbjuder ”allt inom återbruk, byggnadsvård och trädgård”. Med andra ord något som lika gärna hade kunnat ligga på Österlen eller i någon trendig söderförort till Stockholm. Men nu blev det Odensvi.

Personerna bakom butiken, som premiäröppnade helgen 12–13 juni, är Anna Edström Widén och Rebecca Seavers, som nyligen flyttat till orten med sina respektive familjer. Vi hänger på låset!

Följ dem på instagram @odensvikuriosa

Hållbart hos Synoptik

Shopping — 15 juni 2021 — 09:48 — Johan Öhrling Elltorp

Hej Cecilia Kennmark, butikschef på Synoptik i Västervik, vad säljer ni mest av just nu?

– Glasögon står alltid för störst andel av vår försäljning. Just nu är vi mitt i sommarsäsongen vilket gör att vi har ett högt tryck på vårt fina utbud av solglasögon.  Jag vill gärna tipsa om vårt glasögonabonnemang, Synoptik All-Inclusive som är ett enkelt och tryggt sätt att bära glasögon. Du kan i ditt abonnemang kombinera glasögon, solglasögon och linser efter just dina behov. All service ingår alltid, som synundersökningar och fria lins- och glasbyten om din syn förändras.

Något annat du vill berätta om?

– Vi har ett fint utbud av hållbara produkter, både solglasögon och bågar. I år har vi bland annat fått in ett mycket spännande varumärke, Karün. Karün är ett Chilenskt märke med en stark vision om att erbjuda hållbara solglasögon, tillverkade av återvunna material och samtidigt ge tillbaka till det lokala samhället i en unik, cirkulär affärsmodell. Restavfall från stränderna i Patagonien, som gamla fiskenät, rep och metallföremål, återvinns och blir högkvalitativa bågar i en unik tillverkningsprocess. Karün arbetar också med att ge tillbaka till samhället genom att stötta lokala småföretagare och bidra ekonomiskt i naturvårdsprojekt för att bevara unik vildmark i Patagonien.

Hur har ni jobbat under pandemin?

– Vi har vidtagit en rad säkerhetsåtgärder för att kunna välkomna våra kunder som vanligt. Vi har även under hela pandemin haft Seniortisdagar. Det innebär att vi på tisdagar fram till klockan 12 håller öppet endast för bokningar och besök för dig som tillhör en riskgrupp eller är +65 år. Vi bär hela tiden munskydd och visir,  spritar alla ytor som kunden kommer i kontakt med i undersökningsrummen och vi gör rent alla bågar kunden provar.

Om Synoptik

Synoptik etablerades i Sverige 1991 och är idag med över 140 butiker och en omsättning över 1,2 miljarder en av landets ledande aktörer inom optik. Företaget ägs delvis av Synoptikfonden, en icke vinstdrivande stiftelse som verkar för att främja nordisk forskning inom optik. Varje år skänks därför en del av vinsten från Synoptik till forskning inom optik och oftalmologi. Synoptik är även en del av GrandVision N.V., en världsledande aktör inom optisk detaljhandel, med över 7 400 butiker i fler än 40 länder. För mer information, se synoptik.se.

Johannes Löf – kajakguide

365 — 14 juni 2021 — 17:46 — Albin Wiberg

I senaste numret av Västervik365 kan ni läsa om fem outdoorpassionerade förebilder från Västervik som lever livet med naturen fullt ut. Först ut är Johannes Löf som i år tar steget fullt ut och satsar på att försörja sig på det han älskar mest.

Johannes Löf lämnar inget åt slumpen.  Tio år som kompromisslös officer på kustjägarkompaniet i Vaxholm har satt sina spår. Det blir tydligt när vi ses på avtalad tid, klockan tio, vid kajakbryggan intill Gränsö kanals södra inlopp. På stängslet intill hänger våra utlovade utrustningar prydligt uppradade i påklädningsordning: torrdräkt, vattentäta skor, sittbrunnskapell, flytväst, handskar, paddel och varsin vattentät säck att lägga våra kläder i. 

Men innan äventyret börjar ber Johannes oss att sitta ner vid en campingbänk, som han förberett med fårskinnsfällar, sluta ögonen och sträcka på oss. Han slår två små mässingsklockor mot varandra och talar lugnande om den förestående kajakpaddlingen, om vikten av att leva i nuet och njuta av stunden utan att känna någon press. Mindfulnessklockorna ringer i mitt inbitna skeptikermedvetande, men kanske är det dags för en förändring? Johannes Löf vet vad han pratar om. Mer om det senare. 

 Efter någon minut av total mental avkoppling ber Johannes oss att ta ett djupt andetag och öppna ögonen. Framför oss på bordet ligger ett sjökort, och vi blir pedagogiskt instruerade om vår planerade rutt, vindriktning, förväntad sjö och saker vi bör tänka på som förstagångskajakare om vi vill komma torra i land.  

En stund senare – fotografens gummiskor visade sig inte vara helt lätta att få på – sitter vi tryggt i vår svarta tvåmanskajak med det piratklingande namnet Black pearl. Vi kryssar ljudlöst fram i Gränsö kanals stilla vatten, testar styrning, paddelisättning, bålstabilitet. Hundra meter längre fram väntar verkligheten i form av sju sekundmeters motvind (upp till 15 m/s i vindbyarna) och ganska rejäla vågor. Vi stannar till innan vi ger oss ut på öppet vatten för att stämma av att allt är som det ska och att vi är beredda att fullfölja uppdraget. Det gungar och skvätter en del, men Johannes lugn smittar av sig, och han bjuder på några sköna anekdoter om adrenalinstinn kajakpaddling från sina år som kustjägarofficer. 

– De där åren känns väldigt fjärran på många sätt, men varje gång jag sätter upp mitt tält på en ö eller tar hand om min utrustning så har jag ju med mig förhållningssätten i det här med fältvana. I skärgården vet jag exakt vad jag behöver och hur jag ska använda min utrustning. Jag har koll här ute, och det är otroligt skönt. Inte för att jag behöver visa upp det, men jag har känslan av att jag behärskar det. 

 

 

Lotsade av Johannes befinner vi oss snart i skydd av Torrön. En behagligare paddling tar vid, och naturen kommer närmare. Man hör fågelkvitter och en liten koloni med svanar gungar lojt på vågorna en bit bort. Inte en enda båt i sikte. Vi glider runt ett par uddar och över ett sund mot vår destination Tallholmen, en vacker liten ö på cirka 50 gånger tio meter.  

– Det här är en av mina absoluta favoritplatser i Tjust skärgård! En av många, konstaterar Johannes, när vi kränger oss ur kajaken och pedagogiskt vägledda steg för steg säkert kliver i land. 

Sedan i februari driver han sitt företag My Outdoorpassion på heltid – även om han parallellt extraknäcker som konsult inom kommunens projekt Yrkesvärd. En etablering som ytterligare graverar Västerviks kommun som en outdoordestination i internationell toppklass. I utbudet finns fem paket med de kittlande titlarna En dag av nyfikenhet, Upplev nyfiken skärvaro, Paddling i månskenet, Sova ute, samt Tredagarstur Tjust–Gryt. 

– I år blir det fokus på kajakaktiviteter från i slutet av april början på maj fram till slutet av september. Sedan är jag nyfiken på det här att guida på cykel, och vandringar. Jag tänker att det här är en resa som har en riktning, och längs den resan så kommer det att öppnas dörrar inom det här området. Det finns ett jättestort intresse och behov, och det finns forskning som visar att vi mår bra av att vistas i naturen. Jag föreställer mig att inom inte så lång tid kommer regionerna att hänga på det här. I Japan har man något man kallar skogsbad, där man mäter hälsoeffekter av att vistas i skogen på ett mer medvetet sätt. Den där känslan av att det finns egentligen inget som är främmande eller annorlunda, allting hänger ihop och vi är en del i ett mycket större system. Vi är inte isolerade från naturen, vi är naturen, och kan vi återupptäcka det så finns det enorma hälsovinster i det, och det tror jag är något som kommer att komma hit med. 

Spännande. 

– Jag tänkte marknadsföra både det och kajakpaketen som en well being-aktivitet mot både privatpersoner och företag. Det är så mycket i våra liv i dag som handlar om att det ska vara på ett visst sätt eller att vi ska sträva i en viss riktning för att uppnå en massa, men det här handlar inte om det. Jag tror att det kan bli en liten krock. Att man har en förväntan om vart vi ska någonstans. Svaret är att det beror lite på, och jag vet inte om folk är mottagliga för det?  

Jag tror tvärtom att det lockar att inte riktigt veta vad som väntar. 

– Hoppas det! En dag av nyfikenhet handlar om att utforska, röra sig framåt och prata om vad man ser. Med skärvaron är min tanke att placera ut deltagarna så att var och en får sitt eget space och sedan bara kan sitta där i uppemot en timme och bara ta in omgivningen. Sedan återsamlas man, reflekterar och käkar tillsammans. 

– Rågö en väldigt speciell plats. Jag tycker att det är fantastiskt avkopplande, så det skulle vara ett jättebra ställe att ha den typen av evenemang på, att ha ön som bas. Jag har lekt med tanken att ta dit ledningsgrupper och medvetet komma försent för att se vad som händer? Hur lång är acceptansen? När kommer mobiltelefonerna fram? Och förklara att det här med att vi är så styrda av tiden är en konstruktion. Vi upplever att vi inte har tid, men vi har samma fördelning av tid sett över ett dygn varje dag.  

Det där resonemanget ligger ganska långt ifrån kustjägarofficerens, va? 

– När jag flyttade till Västervik 2004 och så småningom började jobba på Vimmerby folkhögskola skulle jag samåka med en kollega som är sociolog. Första morgonen kom han sju minuter försent. Jag satt i bilen och var superstressad. Andra dagen: sju minuter för sen igen. På fredagen tänkte jag att: –Det här går inte, jag måste ta upp det. Så jag sa till honom att ”Det här kommer inte att funka”. ”Vadå?”, svarade han. ”Du kommer ju konsekvent sju minuter försent”. Då tittade han på mig och sa: ”Men, Johannes, tid är bara en konstruktion”. Haha, för mig var det hotfullt att säga så, och i dag är jag där han var då, 2003! 

 

 

Vägen dit har varit både lång, lärorik och krokig. Johannes är uppvuxen i en naturälskande orienterarfamilj på västkusten och bestämde sig redan som 16-åring för att bli officer.  

– Jag skrev ett examensarbete på gymnasiet om överlevnad, gjorde värnplikt som kustjägare och sökte sedan in till officershögskolan. Jag hade fantastiska år inom militären på många sätt, de första sex, sju, åtta åren. Jag kunde jobba hur mycket som helst. 

– Jag har reflekterat enormt mycket över organisationskulturen som rådde där och hur jag tillämpade ett ledarskap som jag i dag bara tänker: ”Herregud, ojojoj!”. Vi verkade hela tiden utifrån föreställningen att vi var bäst, och då finns det inget behov av att lyssna på andra, för vad kan man lära sig av dem? En otroligt trasslig utgångspunkt om man vill lära sig någonting och utvecklas. När det kom kloka människor utifrån som stod och tittade helt förfärade och undrade varför vi gjorde så här, så vände vi som var i systemet och sköt budbäraren: ”Vem fan är du?” Jag har ägnat 15 år åt att fundera över hur jag kunde vara en del av detta? 

 

I takt med att anslagen till försvaret minskade ökade arbetsbördan samtidigt som personalen bantades. Johannes tog chansen att söka till idrottshögskolan, GIH, där han pluggade i två år och fick ett uppvaknande på det pedagogiska området.  

– Som militär är man oerhört tidsstyrd, och det finns logiska och rationella skäl till att det är så. Om någon kom tre sekunder försent till en lektion kunde man avbryta och träna på att hålla tiden i stället i fyra timmar. Och så kom jag till GIH och den här femveckorskursen i organisation och ledarskap. Kursen avslutades med en inlämningsuppgift där vi skulle beskriva vår ledarstil, och den har jag fortfarande kvar. Jag skrev och lämnade in den digitalt, sedan hade vår lärare skrivit ut den och gjort gammelmansanteckningar i marginalen och hade strukit under ett avsnitt och skrivit ”Detta är vasst”, ”Exakt så”, ”Härligt formulerat”. Det var något helt annat än vad jag var van vid. Bara positiv feedback och bekräftelse, och det förhållningssättet har jag sedan dess haft med mig som lärare och försökt tillämpa. 

 

Efter idrottshögskolan flyttade Johannes till Västervik med sin familj, började läsa till lärare vid Campus Västervik, men hoppade av efter ett år när han fick jobb som avdelningschef på Försäkringskassan. Det blev dock ett steg tillbaka till det fyrkantiga, och det ledde till att han sa upp sig. I stället fick han erbjudande om att ta jobbet som praktiksamordnare på IM-programmet och tog det. 

– Det var ett väldigt lärorikt år. Jag hade ju med mig bilden av ungdomarna från tiden som officer, som hela tiden ville prestera, tävla och visa framfötterna. Så träffar man några som befinner sig i andra änden av skalan med otroligt låg tilltro till sig själva och en känsla av att inte kunna tillföra något.  

Under den tiden sökte han jobbet som kursföreståndare för fritidsledarutbildningen vid Gamleby folkhögskola, första gången. En fritidsledarutbildning med inriktning mot friluftsliv och friskvård.  

– Jag tänkte ”Shit, jag visste inte att det jobbet fanns”, och jag visste knappt vad en folkhögskola var för något, men beskrivningen var exakt det jag brann för. Jag skrev ett inte så ödmjukt ansökningsbrev med rubriken: Det är mig ni söker! Jag fick inte jobbet, men jag fick i stället jobb på fritidsledarutbildningen på Vimmerby folkhögskola, och jobbade där i två år. Sedan kom jobbet i Gamleby ut på nytt, och jag sökte men fick det inte den gången heller. Och så kom det ut en tredje gång och då fick jag jobbet som kursansvarig på fritidsledarutbildningen, och jobbade där i fem år fram till 2016. En fantastisk miljö. Det finns ingenting som anses som utanför normen, avvikande eller konstigt. Det är en enorm tolerans på folkhögskolan. En jättehärlig miljö, verkligen.  

 

Men i början av 2015 upplevde Johannes att det var något som inte stämde.  

– Jag hade jättestora sömnsvårigheter och vaknade klockan tre varje natt och låg och oroade mig för att jag inte räckte till på någon arena. I ett halvår vaknade jag klockan 03.00, prick, varje natt. Det slutade med att jag blev sjukskriven för utmattningssymtom. Jag upplevde att jag hade en miljon saker som jag inte hann med och så träffade jag en person som sa: ”Det låter som om du skulle prova mindfulness.” Min spontana reaktion var att jag behövde ta bort 950 000 saker snarare än att lägga till en. Jag minns att jag satt på en stol och skulle lyssna på en inspelad meditation och var som en stålfjäder i kroppen. Det bara kröp överallt. Sen träffade jag en doktor som tog fram ett helt vitt A4-papper, och så frågade hon: ”Hur gör du när du återhämtar?” Jag hade inget svar. Jag visste inte, men för att bryta den pinsamma tystnaden svarade jag att jag väl kunde paddla kajak. 

– Jaha, hur ofta orkar du göra det under en vecka om du är heltidssjukskriven?  

– Kanske tre gånger. 

– Kan du göra något mer? 

– Jag skulle väl kunna gå på Gränsö. 

– Jaha, hur ofta då? 

– Kanske två gånger i veckan.  

– Så skrev hon ner de saker jag sa att jag kunde klara av och gav mig papperet och sa: ”Det här är ditt recept. Det är det här du ska göra för att komma tillbaka.” Så jag gjorde det. Sedan hamnade jag i en skilsmässa och det är mitt livs största utmaning – hittills. Vi började växelbo i vårt hus och ett gårdshus på åtta kvadratmeter i Västralund. Det var ganska brutala kast, och en dag när jag satt på biblioteket gick jag fram till psykologihyllan och hittade en bok som hette ”Mindfulness: en väg ur nedstämdhet”. Jag började läsa den och tyckte att den var superspännande. Det var mycket som talade direkt till mig, och på sista pärmen satt det en cd med guidade meditationer till mindfulness. De här meditationerna handlar jättemycket om att man ska vara kärleksfull och vänlig med sig själv. Och jag har tänkt att jag nog haft förmågan att vara förstående och bra på att tillåta andra att inte prestera, men jag har hela tiden haft enorma förväntningskrav på mig själv. Det ska vara top notch. Men där har jag blivit bättre. Kan jag få någon annan att sänka axlarna, få ett annat perspektiv, byta förhållningssätt eller utforska det här att det inte hela tiden ska presteras, så är det en otroligt bra sak. Det är tanken med en del av min verksamhet. 

 

 

Från 2016 fram till februari i år har Johannes jobbat på kommunen med förenings- och integrationsfrågor som föreningslots. Syftet har varit att hjälpa utrikesfödda in i föreningslivet och hitta en arena där svenskar finns. 

– Det har varit otroligt berikande att träffa utrikesfödda som inte vill något hellre än att hitta sin plats i ett nytt sammanhang, och alla fantastiska ideellt engagerade personer. Föreningslivet är en oumbärlig resurs i byggandet av en hållbar kommun! Jag har gjort oerhört många lärdomar inte minst om svensk kultur. Vi är enormt tävlingsinriktade. Det är en grundbult i vårt sätt att organisera verksamhet. Vi delar in barn i pojkar och flickor och födelseår utifrån denna tävlingstanke. Jag har haft jättemånga unga killar från Syrien och Eritrea som kommer och vill spela fotboll, och så har jag pratat med alla tränare i alla lag i Västervik, utifrån var de har bott, och när jag säger att jag har en 21-åring från Eritrea eller Syrien som är sugen på att spela fotboll får jag alltid samma fråga: Är han bra? Och det kan man antingen se som en exkluderande fråga eller som en inkluderande fråga. Vi säger gärna att det är öppet för alla, men det är inte riktigt sant, för i det ligger också att det ska presteras.  

Vad har du tagit med dig? 

– Grunden för ett schysst bemötande, det spelar ingen roll om människor kommer från Grums i Värmland eller Homs i Syrien. När jag flyttade hit från Vaxholm så kände jag och min fru ingen, och det var fantastiskt i åtta månader, men när vi sedan ännu inte lärt känna någon så tänkte jag att jag går med i en förening och då letade jag upp Västerviks orienteringsklubb eftersom jag själv orienterat när jag var yngre, och jag träffade exakt samma typ av människor! Man kan alltid slänga fram en karta så har vi direkt någonting att prata om. Men om man kommer från en kultur som Syrien där man träffar folk på kafé och restaurang och tänker att nu går jag ut på restaurang för då träffar jag alltid någon så blir man ju grymt besviken eftersom vi bokar bord för fyra personer när vi är fyra så det finns inte plats för fler. Sedan har man inget föreningsliv i Eritrea, Syrien och Afghanistan så man hittar inte arenorna där svenskar finns, och där tror jag att det är jättebra att man har någon som faktiskt kan följa med och visa hur det funkar här. Det har varit enormt meningsfullt. 

 Det har blivit dags för lunch. Vi får varsitt tändstål och ett par näverbitar för att få till en eld, men trots några hyfsade gnistor får vi förlita oss på Johannes spetskunskaper. Det blir thaisoppa med nudlar och kyckling, färska tomater, koriander, nybakat bröd och äppelmust. Det smakar sagolikt. Solen värmer klipporna och i det glasklara vattnet lyster sjögräs och blåstång. Vi sitter tysta en stund och insuper den svårslagna havsutsikten. 

 

 

Vinden vrider från nordostlig till sydostlig. 

– Jag har en drömresa. På baksidan av Storkläppen finns det ett jättestort hällkar som fylls på med havsvatten. Målet är att bada där när solen går upp, sedan paddla in till fastlandet, lasta kajaken på bilen, dra över Sverige till västkusten utanför Strömstad och paddla ut till Ursholmen, som är en fyr som ligger i Kosterskärgården, där det också finns ett jättestort hällkar. Och bada i det när solen går ner. Allt på samma dag. Det vore en resa.  

Tycker du att det är härligt att åka ut själv? 

– Ja, det gör jag. Nu när jag jobbat hemifrån, när arbetsdagen varit slut klockan fyra, så paddlar jag ut hit och det tar 45 minuter upp till en timme hemifrån mig. Jag sätter upp tältet och sedan är det bara odelad tid fram till morgonen då jag paddlar in och är redo att börja jobba klockan halv åtta. Det är helt galet bra att kunna ha det så. 

Är du förvånad över att inte fler gör som du? 

– Man kan nog inte jaga någon annans dröm, men det är klart, det är ruggigt tillgängligt. Jag vet ju de som får ut så fantastiskt mycket när man är ute, men de begränsas ändå till den här normen att det är någon helg då och då eller under sommarsemestern som man ska klämma in allt. Men det går ju även att få in det i vardagen. Nu har ju jag ett sånt liv att varannan vecka kan jag verkligen hänge mig åt att upptäcka den här vackra skärgården.  

Folk lägger dygn på att plöja tv-serier och spela dataspel, så tiden finns nog för de flesta av oss. 

– Normen är otroligt stark, och vill hela tiden pressa tillbaka dig i det accepterade mönstret. Jag har haft några nätter nu då jag har tänkt: Vart ska det här ta vägen? För det bryter mot normen. All respekt till de tunga normbrytarna. 

Väldigt många mår bra av att må i naturen, i synnerhet om man ställer det mot ett stressigt liv i en storstad. Västerviks kommun är ju som klippt och skuret för den här typen av liv. 

– Ja, herregud, det är det verkligen. Vi har 5 000 öar, kobbar och skär att välja på – bara i Tjust skärgård. Sedan finns ju Misterhult inom en halv dags paddling… 

 

Det har blivit dags att paddla hemåt. På med torrdräkten, mössan, handskarna och solglasögonen. Vi paddlar i maklig takt och kajaken skär genom det vårkalla vattnet. Det blir en lugn tur över Gudingen med en behaglig sidvind genom Gränsö kanal och tillbaka till bryggan. Vi packar ur kajakerna och på väg till bilparkeringen passerar vi campingbänken där ett yngre par nu sitter och äter glass direkt ur tre (!) glasspaket i vårsolen. Johannes stannar till och vänder sig om. 

– Vänta lite, jag måste gå fram och hälsa. 

Det visar sig att killen är någon han träffat under tiden som föreningslots. 

– Vid sidan om My Outdoorpassion jobbar jag på timmar för kommunen i ett projekt som heter Yrkesvärd, där vi framför allt försöker att förbereda näringslivet och arbetsplatser på hur man kan vara en positiv part i ett kulturmöte. En del i det är att titta på värderingskartan, där vi tänker att vi är landet lagom och mellanmjölkens land, men om man jämför globala värderingar så är Sverige ett av världens mest extrema länder både vad det gäller det vi kallar rationella sekulära värderingar, att vi är helt frikopplade från religion eller heliga skrifter, och dels att vi jobbar så extremt mot vårt eget självförverkligande. Medan andra kulturer ligger mer mot det här med överlevnad, mat för dagen och väldigt tydliga dogmer för hur man ska leva sitt liv. Det är ganska nyttigt att se, och inse att vi inte är normen på en global karta. 

Hur känner du inför det? 

– Det är bra att ifrågasätta de grundantaganden som vi har. Om man bryter ner ordet självklart så innebär det att det är något som är klart för mig själv. Men mitt självklara och ditt självklara kan vara vitt skilda saker, och om vi aldrig pratar om det så riskerar vi att krocka, utan att få veta att det handlade om att vi hade olika tolkningar av vad det självklara var. 

Självklart. 

Patrioterna

Johannes Löf – kajak Johannes Löf lämnar inget åt slumpen.   Tio år som kompromisslös officer på ...

Asset 1 arrow-right-small

Linnea Kullman – Triathlon 

365 — 14 juni 2021 — 17:43 — Albin Wiberg

I senaste numret av Västervik365 kan ni läsa om fem outdoorpassionerade förebilder från Västervik som lever livet med naturen fullt ut. Här möter ni Linnea Kullman 2012 började att dras in i triathlonvärlden.
När föddes passionen för triathlon? 

– Passionen för den här typen av träning har växt fram med tiden. Jag är inte en person som konditionstränat i hela mitt liv utan började springa 2012 när jag fick nys om en tjejgrupp för löpning, som Tjust Bike & Running Club höll i. Jag fortsatte att löpträna med dem i några år, sedan väcktes intresset för landsvägscykling och swimrun när jag av en slump kom i kontakt med ett gäng som både cyklade och simmade. Jag anmälde mig till en nybörjarkurs i crawl hos Västerviks simsällskap och köpte min första landsvägscykel. Både cykling och simning kändes lite skrämmande i början, men när jag väl vågade slappna och av och njuta upptäckte jag hur fantastiskt roligt och härligt det är. Det är också väldigt socialt, jag har fått många nya vänner och bekanta sedan jag började med dessa sporter.  

Vad var det som fick dig fast? 

– Det är nog själva upplevelsen. Swimrun öppnar upp för otroliga naturupplevelser där man kan simma och springa genom skärgården och känna sig som ett med naturen genom känslan av att man ”bemästrar” vattnet och vågorna. Cyklingen gillar jag dels för det sociala och dels för att man kan ta sig så långt för egen maskin. Att cykla tio mil är betydligt enklare jämfört med att springa samma sträcka och långpass kombineras ofta med trevliga fikastopp.  

Vad ger det dig?  

– Fantastiska naturupplevelser och nya vänner och bekantskaper i alla åldrar. Och bra allroundträning för hela kroppen förstås.  

Vilket är ditt absoluta favoritställe i Västerviks kommun att utöva det på? 

– För simning och löpning skulle jag säga Gränsöleden. Den innehåller lite av allt och är väldigt lättåtkomlig. Cyklar gör jag gärna på Norrlandsvägen, kanske med ett fikastopp på Lofta Caffé eller i Loftahammar. Vill man testa lite nya vägar gillar jag att starta cyklingen från Almvik eller Björnsholm och ge sig av in på andra sidan E22:an. Där finns det många fina, mindre asfalterade vägar genom landsbygden.  

Vad har du för tips till den som vill dela din passion?  

– Att våga testa! Hör av dig till någon som redan håller på med sporten och be att få hänga med. Jag tror att de flesta bara tycker det är roligt om man får frågan av någon ny som vill ha lite guidning. Vi har också väldigt bra klubbar här i stan där man kan få bra hjälp. Dels de två jag redan nämnt, men också Maxprestation Sportsclub, som håller i träningar i både löpning, cykling, simning, swimrun och triathlon. Kika på klubbarnas hemsida eller facebooksida så hittar du mycket info.  

Vad är det som gör att Västervik lämpar sig så bra för triathlon? 

– Närheten till allt, och enkelheten. Fina löpstigar, bra simmöjligheter i både sjö och hav och ett vägnät som breder ut sig inåt landet.  

Anders Jälmsjö – Dykning 

365 — 14 juni 2021 — 17:42 — Albin Wiberg

I senaste numret av Västervik365 kan ni läsa om fem outdoorpassionerade förebilder från Västervik som lever livet med naturen fullt ut. Här möter ni Ander Jälmsjö redan vid femårs ålder visste att han ville bli dykare.
När föddes passionen för dykning? 

– Det var i femårsåldern när jag tittade på Den tysta världen av Jacques Cousteau. Jag sa till min mamma att när jag blir stor ska jag bli dykare i Röda havet. Jag bodde i Egypten i 15 år och jobbade med dykning, så där fick jag rätt.  

Vad var det som fick dig fast? 

– Det bästa med dykning är att man är viktlös, tycker jag, plus att ingen kan prata med en.  

Vilket är ditt absoluta favoritställe i Västerviks kommun att utöva det på? 

– I Västerviksområdet finns det massor av bra dykställen, framför allt vid vrak. Jag har skrivit om vrakens historia i en bok som snart kommer ut.  

Vad har du för tips till den som vill dela din passion? 

– Just nu kör jag inga kurser, men det bästa sättet att börja dyka är att anmäla sig till en utbildning. Linköpings dykcenter är jättebra, för den som är sugen. 

Tjust skärgård med sin rika historia har massor av gamla vrakplatser perfekt för den nyfikne dykaren. En dykpark är under ständig uppbyggnad och på vår nya outdoorsajt hittar du de platser som är utmärkta just nu: vastervikoutdoor.com/dykning

Mynta Rasmussen – Klättring 

365 — 14 juni 2021 — 17:41 — Albin Wiberg

I senaste numret av Västervik365 kan ni läsa om fem outdoorpassionerade förebilder från Västervik som lever livet med naturen fullt ut. Här möter ni Mynta Rasmussen som upptäckte klättring på riktigt när den nya klätterhallen i Västervik invigdes för fem år sedan.
När föddes passionen för klättring? 

– Alltså, för fem år sedan när den nya klätterhallen öppnade i Västervik väcktes mitt intresse på allvar. Jag har inte varit så himla intresserad innan, utan mest klättrat och varit med för att mina föräldrar varit där. Jag växte i princip upp i den gamla klätterhallen. 

Vad var det som fick dig fast? 

– Jag vet inte. Det var något, jag blev så imponerad över hur man gör på väggen. Att hela kroppen måste vara med på något vis. Det är inte bara en eller ett par kroppsdelar som man måste fokusera på utan det är precis hela kroppen, det är mycket teknik, mycket balans, mycket av allting. I år ska jag försöka klättra lite mer utomhus. 

Vad ger det dig? 

– Jag blir glad av att klättra! Man får träningsvärk i fingrar och en härlig känsla i kroppen. Jag klättrar i grupp med andra vänner och vi brukar samlas vissa dagar och bara klättra och ha det mysigt. Man delar med sig av sina erfarenheter och tipsar varann om hur man kan lösa ett problem, och det gör det så mycket roligare. 

Vilket är ditt absoluta favoritställe i Västerviks kommun att utöva det på? 

– Hörtingerum är ett väldigt trevligt ställe. Vi har över 40 leder där, och första gången jag var där var det så skönt att bara kunna komma ut och se framför sig alla problem och försöka lista ut dem själv.  

Vad har du för tips till den som vill dela din passion? 

– Var inte rädd och försök att göra ditt bästa i stället för att titta på andra som klättrar. Tänk inte att det blir pinsamt om du inte är duktig från början, utan fokusera på dig själv och på att du har det kul och gör det bra utifrån dina förutsättningar. Om man är sugen på att åka ut och klättra kan man gå in på vår facebookgrupp och se om någon är intresserad av att följa med. Klätterklubben är engagerad med barngrupper och utomhusklättringsgrupper på sommaren. Framför allt för yngre, men det går även att ordna för äldre. 

Vad är det som gör att Västervik lämpar sig så bra för klättring? 

– Det finns så himla många utomhusleder, både väggar och bouldering, och det är så fin natur. Med klättring får du både en naturupplevelse och en fysisk utmaning. 

Camilla Gustafsson – Sportfiske

365 — 14 juni 2021 — 17:41 — Albin Wiberg

I senaste numret av Västervik365 kan ni läsa om fem outdoorpassionerade förebilder från Västervik som lever livet med naturen fullt ut. Här möter ni Camilla Gustafsson har barndomsminnen från åttaårsåldern när hon fiskade med mormor och mormor. Men det var för åtta år sedan det tog fart på riktigt.


När f
öddes passionen för sportfiske? 

– Min passion för sportfiske har väl egentligen vuxit fram med tiden. Jag har alltid älskat att vara i naturen, och jag minns att jag redan som liten var intresserad av fiske. Jag satt ofta och metade med mormor och morfar, och med föräldrarna var vi och pilkade torsk och strömming. Men det var först för ungefär åtta år sedan som jag började fiska lite mer seriöst. 

Vad var det som fick dig fast? 

– Min pojkvän som är en duktig fiskare och fiskeguide har lärt mig i stort sett allt jag kan om fiske. Till en början följde jag mest med för att få en trevlig tur på sjön med sol och en bra bok, men ganska snart började jag tycka att det var riktigt spännande att få fisk. När jag fick min första gädda så hände det liksom någonting. Det var så häftigt, även om jag till en början var lite rädd för att ta i dem. Efter ett tag insåg jag att det dessutom gick ganska bra för mig, så jag började tjata om att få hänga med och tävla! Inför en Pike Open fick de ett sent avhopp i laget, och hade svårt att hitta en ersättare med kort varsel. Jag var fruktansvärt nervös när jag på nåder fick följa med, men det gick bra och jag var den som först fick fisk i båten, och även om det inte var den största fisken så var den i alla fall en av våra fem godkända. Att tävla är så vansinnigt spännande och kräver både taktik och list, men främst gäller det att orka kämpa och hålla ut för det kan vara både kallt och blåsigt, och man är slut både fysiskt och mentalt efter ett tag. Min styrka är att jag är så oerhört envis. Har vi sagt att vi ska stå en hel dag på ett ställe, då kan jag stå och kasta oavbrutet i timmar, och känslan när man får det där hugget är obeskrivlig! 

Vad ger det dig? 

– Fisket betyder oerhört mycket för mig, dels för att det är så ofantligt roligt, men också för att jag har fått lära mig så mycket om naturen och om hur fisken beter sig och jagar, men också om mig själv. Jag har ju haft ett stillasittande kontorsarbete i många år, så för mig har det varit lite av en terapi att få komma ut på havet och fästa blicken mot horisonten i stället för på en bildskärm. Jag har också fått många vänner över hela Sverige och världen. För att inte tala om alla fascinerande fiskar jag har fått möta! För mig är det väldigt stort, och jag kan väl låta lite nördig, men vissa fiskar kommer jag aldrig att glömma, för att de är så vackra och för att var och en är en individ som jag känner en oerhörd vördnad och respekt inför. 

Vilket är ditt absoluta favoritställe att utöva det på? 

– Jag kan inte riktigt säga att jag har något favoritställe. Jag kan nästan säga att det är där man är och fiskar just för stunden. Men ett kvällsfiske en fin sensommarkväll i Gamlebyviken, eller på Gudingen när solen går ner och vattnet ligger som en spegel är ju ett svårslaget scenario. Att gå upp tidigt en sommarmorgon och åka ut och fiska lite simpa i en stilla skärgård är också en magisk upplevelse, eller att sitta ute på isen och grilla lite korv och vänta på att få ett fäll, när solens strålar lyser från en klarblå himmel och glittrar i snön. Det kan också vara riktigt häftigt att komma ut i ett riktigt oväder med blåst och regn. Det är såna stunder som man verkligen känner att man lever. 

Vad har du för tips till den som vill dela din passion? 

– Det enklaste sättet att få en bra introduktion till sportfiske är att boka in sig på en tur med en erfaren lokal fiskeguide. Då får du låna bra utrustning och fiska i de bästa vattnen, så chansen att få fisk är mycket större än om du ger dig ut på egen hand. 

Vad är det som gör att Västervik lämpar sig så bra för sportfiske? 

– Västerviks skärgård är ju för det första så oerhört vacker, och det finns en väldigt stor variation. Här finns det både grunda vikar och lite större djup, beroende på vad man vill fiska. Det finns ett ganska stort utbud av fisk också. Inte bara gädda och abborre, utan med lite tur kan man få både gös och öring eller varför inte en trevlig simpa? 

Sjökantens recept på Syrensirap och Quiche med ogräs

365 — 8 juni 2021 — 15:39 — Johan Öhrling Elltorp

VÅTARV, KIRSKÅL, MASKROSOR… Vi blir alltmer medvetna om vad vi stoppar i oss. Det ska vara närodlat, kravodlat och helst klimatneutralt. Detta har banat väg för en hel rad nya livsmedel. Många framställda på mer eller mindre konstgjord
väg, men om vi bara tar en lite närmare titt på vad som växer där vi står och går, i trädgårdar, längs skogsstigar och under vattenytan så finns det en hel del delikatesser som väntar. Vi bad naturvännerna på Restaurang Sjökanten på Hasselö bjuda på ett par lättfixade favoriter.

Syrensirap

2,5 dl vatten 2,5 dl socker 2,5 dl syrenblommor
1 Blanda socker och vatten i en kastrull. Låt koka upp under omrörning tills sockret löst sig.
2 Tillsätt de sköljda och rensade blommorna samt eventuella blåbär. Puttra i tio minuter.
3 Sila bort blommor och bär och häll upp sirapen på flaska.
Tillsätt eventuellt lite livsmedelsfärg för intensivare färg.
Förvara i kylskåp.

Quiche med ogräs

1 stor eller 4 små portionspajer.
Pajskal:
500 g vetemjöl 225 g smör 2 äggulor
1 helt ägg 1 dl vatten Salt
Fyllning:
1 liter sköljd våtarv, nässlor, maskrosblad eller kirskål.
Obs! Späda blad. Ut i naturen och skörda!
1 lök 1 vitlök 4 ägg
2 dl grädde 2 dl mjölk 2 dl riven vällagrad ost

1 Mixa ingredienserna till degen i en matberedare.
Plasta in degen och låt den vila minst en timme, gärna längre.
2 Kavla ut degen till en stor eller 4 små pajer. Lägg torra ärtor eller en mindre pajform ovanpå degen och förgrädda 5 min i 175 graders
ugnsvärme. Ta bort ärtor eller pajformen ovanpå och grädda ytterligare 5 min. Låt pajskalet svalna.
3 Finhacka lök och vitlök.
4 Koka upp vatten och salt i en kastrull. Lägg i ogräset och ta upp efter ca 30 sekunder.
5 Krama ur vattnet ur ogräset.
6 Mixa ägg, mjölk, grädde och ogräs i en mixer.
7 Salta och peppra.
8 Fyll pajskalet med ost, löken och ogräsmixen.
9 Grädda ca 30 min i ugnen.

Restaurang Sjökanten, Hasselö

Upptäck en fantastisk skärgårdsmiljö där det serveras läckra lunchbufféer och kvällsmenyer med fokus på färsk fisk från området.




arrow-right-small


Mat & Dryck

Västerviks restaurangutbud har något för alla smaker. Ett måste är att äta färsk nyfångad fisk från Tjust skärgård.




arrow-right-small


  • « Go to Previous Page
  • Go to page 1
  • Interim pages omitted …
  • Go to page 9
  • Go to page 10
  • Go to page 11
  • Go to page 12
  • Go to page 13
  • Interim pages omitted …
  • Go to page 29
  • Go to Next Page »

Innehållet på denna sida uppdaterades senast 8 juni 2021

  • Flytta till Västervik

  • 365bloggen – håll dig uppdaterad om Västervik

  • Orienteringsevenemang i Västervik

  • Evenemang just nu

Footer

vastervik.com

Evenemang
Göra
Boende
Mat & Dryck
Flytta till Västervik
365Bloggen

Information

Pressrum
365-magasin, guider och broschyrer
Karta

Prenumerera

Västervik365
Nyhetsbrev

Relaterade sidor

Västerviks kommun
Västervik Framåt
Västervik Resort

Arrangör

Lägg till evenemang
Arrangera evenemang

Kontakt

Västerviks Turistbyrå
Stora torget 4, Rådhuset
593 33 Västervik
Tel: +46 (0)490-875 20
E-post: turist@vastervik.com

  • Twitter-ikon
  • Instagram-ikon
  • Facebook-ikonFacebook-ikonFacebook-ikon
  • Youtube-ikon

vastervik.com utvecklas och uppdateras av Västervik Framåt på uppdrag av Västerviks kommun