Bäst i klassen
Senaste numret av magasinet Västervik365 var fullmatat på tema utbildning. En bärande del var Campus Västervik och deras närmast explosionsartade utveckling de senaste 30 åren. De har utvecklats så fort att vissa utbildningar och viss fakta trillade bort i pappersmagasinet och i dagarna gick Campus Västervik ut med nyheten att de startar en grundskolelärarutbildning. Därför ger vi er här: Campus Västervik Uncut – om Sveriges ledande lokala campus och dess ständiga utveckling. Nu blir det långläsning.
I slutet av 1980-talet byggde snart sagt varje kommun futuristiska hus, för att satsa på lokal utveckling. Huset i Västervik invigdes för 30 år sedan. Till skillnad från andra, har det vida överträffat förväntningarna.
Flertalet av dessa utvecklingscentrum blev med tiden kontorshotell och konferensanläggningar. Men i Västervik har huset, som från början hette Futurum, genom åren använts för att mejsla fram modeller för lokal utveckling. Det utmynnade i landets ledande lokala campus – Campus Västervik.
Campus är latin för fält och betyder numera universitets- eller högskoleområde. Egentligen borde det inte finnas i Västervik, eftersom vare sig högskola eller universitet finns här.
– Vi samverkar istället med universitet och högskolor, för att erbjuda akademiska utbildningar och forskning på plats i Västervik, berättar campuschefen Jerry Engström.
Samarbetet är så unikt att det till våren är föremål för en internationell konferens, med stöd från innovationsmyndigheten Vinnova. Samverkande lärosäten är bland andra Högskolan Väst, Linnéuniversitetet och Linköpings Universitet. Idag erbjuder Campus Västervik sju program på högskolenivå. Dessa är förskollärare, sjuksköterska, socialpedagogiskt program, maskiningenjör, barn- och ungdomsvetenskapligt magisterprogram samt vidareutbildningar till distriktssköterska och barnmorska. Vidare erbjuds kortare kurser i ledarskap och för personal på förskolor och skolor.
Ytterligare tre akademiska utbildningar är på gång. Höstterminen 2020 startar ett grundlärarprogram och 2021 blir det även socialpsykiatriskt program och systemutveckling – IT och samhälle. Det var bara högskoleutbildningarna. Till det kommer ett växande antal YH-utbildningar och kortare kurser specialsydda efter näringslivets behov. Dessa presenteras på annan plats i tidningen. Alla med insyn i den akademiska världen förstår att resultatet är en bedrift. Normalt håller de etablerade lärosätena hårt i sina utbildningar, men Västervik har lyckats hitta samarbeten som ger lokal utbildning och forskning.
– De gillar vårt upplägg, är Jerrys förklaring till framgången.
Det ursprungliga huset har blivit dubbelt så stort, för att få plats med en forskarmiljö, och ytterligare en utbyggnad på 800 kvadratmeter är på gång, med plats för ännu fler utbildningar och studenter.
Men det är inte bara svenska högskolor och universitet som ingår i samarbetet. Internationellt samverkar Campus Västervik bland annat med University of the Highlands and Islands med decentraliserade campus över hela norra Skottland. Därifrån kommer inspiration och erfarenheter som förädlas i Västervik. Campus Västervik är också ett nav för högre utbildning i norra Kalmar län, i samarbete med Campus Vimmerby och Campus Hultsfred, inom ramen för projektet Campus i Småland 2030.
Sammantaget blir det landets främsta lokala campus och en unik satsning på lokal utveckling.
UTBILDNINGAR VID CAMPUS VÄSTERVIK
Följande utbildningar hålls på Campus Västervik under läsåret 2019/20.
Högskola
• Förskollärare.
• Grundskolelärare
• Maskiningenjör
• Socialpedagogiskt program.
• Sjuksköterska.
• Distriktssköterska.
• Barnmorska.
• Barn- och ungdomsvetenskap. Magisterprogram.
• Skolans uppdrag och kunskap om bedömning – gymnasieskolans yrkesprogram
• Fritidshemmet och skolans samhälleliga roll och uppdrag.
• Förskolans samhälleliga roll och uppdrag.
• Ledarskap.
• Handledning.
Yrkeshögskola
• Certifierad produktionstekniker.
• Specialistundersköterska – äldre.
Till detta kommer kortare kurser utifrån arbetsmarknadens behov.
UNIK SATSNING PÅ LANDSBYGDSFORSKNING
Utmärkande för högskolor och universitet är professorer med forskarstuderande.
Båda finns på Campus Västervik.
– Vårt mål är tio licentiater. Åtta är under rekrytering, berättar Michaela Ericsson, forsknings- och utvecklingsstrateg på campus.
Licentiat är en kombinerad utbildning och forskartjänst under två år, halvvägs till en doktorsexamen. Målet är att de tio ska gå vidare till doktorer, men projektet som gör satsningen möjlig, Campus i Småland, är tidsbegränsat. Men vad ska de då forska om? Svar: bland annat det hetaste som finns på den inrikespolitiska arenan just nu, den växande klyftan mellan stad och land.
– Inriktningen blir landsbygd, välfärdsfrågor, social inkludering och hållbarhet, berättar Michaela. Flera lärosäten är engagerade, till en början Högskolan Väst och Göteborgs universitet, men Jönköping university, ledande inom forskning om urbanisering och landsbygdsfrågor, finns också med. Satsningen är unik i landet, med kommuner som huvudmän.
– Vad jag vet arbetar inga andra kommuner på det här sättet. Målet är att tillföra Västervik och regionen nya kompetenser och kunskaper, säger campuschefen Jerry Engström.
Intresset för forskartjänsterna är stort och åtta är under rekrytering. De första tillträder efter årsskiftet och nästa grupp kommer att anställas hösten 2020. Två professorer är redan idag knutna på deltid till Campus. Det är Emma Sorbring, professor i barn- och ungdomsvetenskap, samt Tomas Beno, professor i industriell produktion. Genom satsningen på licentiater kommer Västervik att få tillgång till fler seniora forskare.
– Det betyder bland annat att vi kan starta forskarcirklar och erbjuda fler föreläsningar inom områden där den lokala arbetsmarknaden behöver hjälp och inspiration, säger Michaela Ericsson. I forskningssatsningen medverkar även campus i Vimmerby och Hultsfred, men arbetet koordineras från Västervik.
En nyligen gjord undersökning vid Campus Västervik visar att 80 procent av eleverna på förskollärarprogrammet är tveksamma om de hade sökt till en högskola på annan ort. Tydligare blir det inte att lokal utbildning gör att fler går vidare till högre studier,
På campus finns alla sorters elever, av olika ursprung, från hela Sverige. Men en grupp dominerar, redan bosatta i Västerviks kommun med omnejd. Traditionellt har andelen med akademisk utbildning varit låg i Västervik. Men nu förändras det snabbt. Hemligheten är att utbildningarna finns på hemmaplan. Studenterna slipper krångel med att hitta boende i överhettade universitetsstäder, kan behålla vänkrets och fritidsintressen, bor kvar hos föräldrarna eller kan vidareutbilda sig utan att flytta hela familjen.
Västervik är också en attraktiv studieort för folk utifrån. Nära till allt, ett bra utbud och därtill naturen och skärgården.
– Västervik får bra betyg av studenterna, berättar Katja Vrettou, koordinator för lärarutbildningar.
Från i år finns en utbildning till förskollärare på campus, men Västervik uppskattas även av dem som läser till lärare på annan ort, som förlägger sin praktik, VFU, hit. Det gäller både dem som kommer från Västervik och andra.
– Campus Västervik har startat en VFU-organisation, som bland annat har lett till bra samarbete med ett universitet. Arbete pågår även med ett lärarprogram, säger Katja.
Det gör också att Västervik lättare kan rekrytera lärare, efter att studenterna själva fått uppleva fördelarna med att bo och arbeta i en lite mindre kommun. Förr hette det att ungdomarna, som flyttade iväg för att studera, med tiden kommer tillbaka. På senare år har de inte återvänt och därför krävs andra metoder för att säkra den kompetens som behövs för att utveckla Västerviks kommun och dess arbetsmarknad. Campus Västervik har utvecklat metoder som fungerar.
KONFERENSEN MED STORT K
Som ni vid det här laget har förstått så har Campus Västervik skapat något utan motstycke i Sverige. Det uppmärksammas för andra gången 13 – 14 maj 2020 vid en internationell konferens. Konferensen heter Nya Vägar, hålls på Gränsö slott och finansieras av den statliga innovationsmyndigheten Vinnova. Den ska handla om flexibilitet i högre utbildningar, för att öka tillgängligheten till universitet och högskolor i hela landet. Det är precis vad Västervik har lyckats med och det väcker intresse även utanför landets gränser.
– I Sverige finns 197 landsbygdskommuner. Med ett undantag saknar alla akademiska utbildningar, säger Jerry Engström, campuschef i Västervik.
Uppdraget från Vinnova är större än en konferens. Den ingår i ett större projekt som koordineras av Högskolan Väst, i samarbete med Linnéuniversitetet och Campus Västervik. Det heter Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet, med målet att ett livslångt lärande ska bli tillgängligt för dem som har långt till högskolor och universitet. Medverkar under konferensen gör bland andra högskole- och forskningsministern Matilda Ernkrans , landsbygdsforskaren Lina Bjerke och professor Stuart Gibb som ingår i ledningen för det nyskapande och innovativa University of the Highlands & Islands i Skottland.
80 PROCENT LOJALITET
En nyligen gjord undersökning vid Campus Västervik visar att 80 procent av eleverna på förskollärarprogrammet är tveksamma om de hade sökt till en högskola på annan ort. Tydligare blir det inte att lokal utbildning gör att fler går vidare till högre studier.
På campus finns alla sorters elever, av olika ursprung, från hela Sverige. Men en grupp dominerar, redan bosatta i Västerviks kommun med omnejd. Traditionellt har andelen med akademisk utbildning varit låg i Västervik. Men nu förändras det snabbt. Hemligheten är att utbildningarna finns på hemmaplan. Studenterna slipper krångel med att hitta boende i överhettade universitetsstäder, kan behålla vänkrets och fritidsintressen, bor kvar hos föräldrarna eller kan vidareutbilda sig utan att flytta hela familjen.
Västervik är också en attraktiv studieort för folk utifrån. Nära till allt, ett bra utbud och därtill naturen och skärgården.
– Västervik får bra betyg av studenterna, berättar Katja Vrettou, koordinator för lärarutbildningar.
Från i år finns en utbildning till förskollärare på campus, men Västervik uppskattas även av dem som läser till lärare på annan ort, som förlägger sin praktik, VFU, hit. Det gäller både dem som kommer från Västervik och andra.
– Campus Västervik har startat en VFU-organisation, som bland annat har lett till bra samarbete med ett universitet. Arbete pågår även med ett lärarprogram, säger Katja.
Det gör också att Västervik lättare kan rekrytera lärare, efter att studenterna själva fått uppleva fördelarna med att bo och arbeta i en lite mindre kommun. Förr hette det att ungdomarna, som flyttade iväg för att studera, med tiden kommer tillbaka. På senare år har de inte återvänt och därför krävs andra metoder för att säkra den kompetens som behövs för att utveckla Västerviks kommun och dess arbetsmarknad. Campus Västervik har utvecklat metoder som fungerar.
I SYMBIOS
Campus Västervik frågade arbetsmarknadens aktörer i norra Kalmar län vilka yrkesutbildningar som behövs. Svaren omvandlades till YH-utbildningar. Fler är på gång.
YH står för yrkeshögskola och är just vad det låter som, eftergymnasiala yrkesutbildningar på heltid under 1 – 2 år. Utmärkande är att utbildningarna delvis är förlagda på arbetsplatser, vilket kallas lärande i arbete, LIA. Idag erbjuds två YH-utbildningar i Västervik. Det är certifierad produktionstekniker och specialistundersköterska med inriktning på äldre. På gång är ytterligare två, om redovisning och till lönespecialist. Påpekas bör att utbildningarna måste godkännas av Myndigheten för yrkeshögskolan innan de kan starta.
– Många arbetsgivare, både offentliga och privata, står inför pensionsavgångar och nya utmaningar som kräver utbildningar. Vi försöker möta det behovet med både YH-utbildningar och kortare kurser, säger Elinor Nilsson som är koordinator för eftergymnasiala utbildningar.
För de korta kurserna är startsträckan kort och här kan Campus snabbt skapa utbildningar som den lokala och regionala arbetsmarknaden behöver. Aktuella exempel är ProdEx, vilket ska uttydas expert i produktionsteknik, och en kurs i värdeflödesanalys.
– Hör av er till Campus Västervik. Genom en nära dialog med verksamheterna kan vi utveckla specifika utbildningar för att möta olika utbildningsbehov, säger Elinor Nilsson.
GRACIAS, SEÑOR JERRY!
José-Luis Ramirez arbetar som anestesisjuksköterska på Västerviks sjukhus. Det var Campus Västervik som gjorde studierna möjliga.
– Med två barn och ett till på väg, hade det inte fungerat att pendla fem dagar i veckan till Kalmar, säger han.
José-Luis växte upp i Spanien, dit Lena från Västervik flyttade för att plugga spanska. Tycke uppstod och paret flyttade tillsammans tillbaka till Sverige, först till Västerås och vidare till Västervik 2002.
– För mig spelar det ingen roll var vi bor, det är ända 300 mil hem, men Västervik är en väldigt bra plats att bo på, säger han.
I Västervik fick han jobb på häktet för att sedan går internutbildningar inom kriminalvården för att gå vidare till en tjänst på fängelset, till den då nya anstalten Västervik Norra. Men hågen stod till en annan form av omsorg, sjukvården. Egentligen borde akademiska studier ha varit omöjlig, med två barn och ett tredje på väg, med närmaste utbildning till sjuksköterska på den dåvarande högskolan i Kalmar, numera Linnéuniversitetet. Endera flytta till Kalmar eller pendla 28 mil fram och tillbaka fem dagar i veckan. Inget av alternativen fungerade för den växande familjen. Lösningen blev Campus Västervik, som erbjöd utbildning på hemmaplan, med koppling till högskolan i Kalmar. José-Luis var inte ensam om att i mogen ålder få möjligheten till högskolan på det här sättet.
– I gruppen fanns tre unga tjejer, övriga var 30 år och äldre, berättar han.
Under femte terminens praktik var han och flera av studiekamraterna erbjudna fasta anställningar efter examen. Löftet infriades av Västerviks kommun med ett jobb ii hemsjukvården.
– Det var väldigt givande, men samtidigt ville jag gå vidare, säger José-Luis.
Han gick vidare till sjukhuset, där han växlade mellan akutmottagningen och ortopedavdelningen. Den senare sysslan bytte han mot att arbeta som ambulanssjuksköterska, vilket väckte tankarna på att vidareutbilda sig till anestesisjuksköterska. Anestesi är detsamma som narkos. Specialistutbildning erbjöds på distans vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han behövde bara vara på universitetet 1 – 2 dagar varannan vecka och kunde i huvudsak studera och göra sin praktik i Västervik.
– Campus är en fantastisk tillgång. När man är hemma så är det annat som kan kännas viktigare, som att tvätta kläder och städa. Nu kunde jag åka till Campus och koncentrera mig på studierna, säger José-Luis.
2017 hade han slutfört sin specialistutbildning och fick nytt, meningsfullt och intressant jobb på centraloperation vid Västerviks sjukhus.
– Jag är en mycket lycklig människa. Det känns som om jag hamnat på rätt plats i livet, både med mitt arbete och familjen i Västervik, sammanfattar José-Luis Ramirez.
MITT (I LIVET)-HÖGSKOLAN
Med dagens måttstock lever Frida Bieberbach sitt liv baklänges. Hon började med barnen och när de blivit större går hon vidare med akademiska studier.
– Nu vet jag vad jag vill studera, säger hon.
Frida bor i Vimmerby och började plugga i augusti, på det socialpedagogiska programmet i Västervik. Första terminen är snart avslutad och hon har ytterligare fem kvar till examen.
– Det är en bred utbildning med många möjligheter, men jag hoppas på ett jobb i skolans värld, till exempel som kurator.
Frida har genom åren provat flera olika yrken och har kommit fram till att människor intresserar henne. Det ska vara ett socialt arbete och efter att ha läst in några ämnen på Komvux har hon hittat rätt. Det var också den sociala kontakten som gjorde att hon valde bort studier på distans.
– När vi har hemtentor och annat som inte kräver att jag är i Västervik, sätter jag mig på Campus i Vimmerby. Hemma finns det för mycket att göra innan man tar sig tid för studierna, säger hon.
Resorna till Västervik är inga bekymmer. Dels går bussarna tätt, dels samåker hon med två studenter från Hultsfred och en från Storebro. Egen bil blir det bara en dag i veckan, när det är hennes tur att köra. Det är tveksamt om hon satsat på högre studier om det inneburit längre resor som till Kalmar eller Linköping. Fyra timmar i bil, buss eller tåg varje dag är mer än vad som är nyttigt för den som har familj och barn. Det socialpedagogiska programmet drivs av Högskolan Väst i Trollhättan, men dit behöver eleverna inte åka. Istället hålls föreläsningarna på distans via länk och på plats i Västervik finns resurspersoner som hjälper studenterna, bland annat Lisa Hedman, adjunkt i socialt arbete. Hur är det då att börja studera på akademisk nivå, efter att ha arbetat i många år?
– Det här är det bästa jag gjort med undantag från barnen. Det är spännande och öppnar en massa nya dörrar. Man lär sig ett nytt sätt att skriva och ett nytt sätt att tänka, svarar Frida.
Men det finns även utmaningar, mest av allt tentorna.
– Att klara en tenta, det är som att föda barn. Det gäller att jobba.
Fött barn har hon gjort, tre gånger dessutom, så insikten om att hårt arbete leder till bra resultat, den finns. Så det kanske är så att Frida Bieberbach lever sitt liv i rätt ordning.
Text: Janne Näsström
Foto: Nathalie Chavez