Melissa Horn
”Vad rimmar på Västervik”, frågade Melissa Horn när hon senast stod på Visfestivalens scen. Svaret var enkelt, när man väl fick höra det.
”Bästervik”, sa Melissa och överöstes ytterligare av publikens jubel.
Det är en vacker kärlekssaga den mellan Melissa och VisFestivalens publik. Varje gång hon kliver upp är det som de känt varandra för alltid. Som att de behöver varandra, de förstår varandra. Allt leva är inte alltid så enkelt, men tillsammans blir det lättare.
Melissa har lyckats göra Stegeholms sargade ruin till sin, få den att kännas ombonad och mysig. Det är som att hon bjuder hem varje gång hon kommer hit. Hon är så hemma här att hon senast pratade direkt till Ingela Brandt, den enda som inte missat en enda visfestival sedan starten 1966, på första raden till vänster nedanför scenen.
Melissa berättade om när hon blott 16-år debuterade här för tjugo år sedan som gästartist till mamma Maritza Horn och fick lära känna Ingelas bonusdotter. En vänskap som växte sig så starkt och vännen fick huvudrollen i låten ”Jag vet”.
När Melissa presenterade sig för oss första gången hade hon knappt fyllt ett som artist. Hon fick en gitarr vid 15 års ålder och det dröjde inte länge innan hon skrev sin första låt på svenska. Hon kom in på musiklinjen på gymnasiet och innan hon hade gått ut andra ring var skivkontrakt underskrivet och sagan fick sin början.
En ljus saga kantad av texter som skildrar vad det innebär att vara en älskande människa. Om vem man är när man står i dammet efter det som var tänkt att bli en vacker saga. Melissa skriver om vad som hände sen, när livet blev något annat än vad man hoppats på. När verkligen tar vid efter drömmarna.
Efter skolans slut påbörjades inspelningen av Melissas första låtar och våren 2008 släpptes debutalbumet ”Långa nätter” släpptes. Albumet öppnade upp för en stor publik som har tagit till sig Melissas röst och innerliga texter.
Åren går, skivorna har blivit fler och turnéerna längre. Hon har också fått ett välförtjänt erkännande med nomineringar till både Rockbjörnen och Grammis samt mottagande av flera stipendier, däribland Evert Taube Stipendiet år 2012.
Melissa Horns framgångssaga är en som sker i det tysta. Trots att hon inte exponerats i media i någon större utsträckning har hennes turnèer varit välbesökta i hela Norden.
Hon ser oss som lyssnar, bekräftar att vi finns och att vi försöker älska. Hon ser var och en av oss, sångerna är till dig och mig. Och vi är många som behöver henne.