Det såg mörkt ut, eller i vart fall ordentligt gråmulet.
Morgonens regn var visserligen på väg att upphöra, men himlen var täckt av regntunga moln.
Första semesterdagen, första dagen i Västervik och efter två veckor av kanonväder visade sig vädergudarna från sin sämre sida. Jag tänkte att den här dagen var mycket bättre lämpad för shopping.
Men min svåger var orubblig. Kajakerna var bokade sedan en månad tillbaka, en guide anlitad för dagens övningar och han pratade något obegripligt om att paddling i duggregn också har sin tjusning.
På plats på Horns udde försökte vi pigga upp varandra om att bra väder mest handlar om vilja och övertygelse, men alla som blickade uppåt skyn insåg att det var mest tomt prat.
Efter guidens genomgång av paddlingsteknik, säkerhet och om den planerade rutten ut till Idö, var det dags att sätta kajakerna i sjön och det var då det hände.
Det sprack upp i väster, de grå molnen skingrade sig och plötsligt lyste solen och första semesterdagen kändes väldigt angenäm.
Våra kajaker gled ut över vattnet. Skrattmåsarna skränade på en nära ö, tärnorna dansade fram över vattnet och från en udde en bit bort lyfte några hägrar. Ett harmoniskt lugn infann sig när vi tillsammans gjorde en lov runt Lindö och styrde vidare mot Krokö. Skärgårdsbåten Freden passerade på avstånd och en stund senare kom ett par mjuka dyningar rullande. Längre ut på fjärden syntes ett par segelbåtar guppa i den svaga brisen. Paddla kajak ger en närkontakt med havet, skär, klippor och kobbar kommer väldigt nära. När havet ligger nästan helt stilla och solen strålar från en blå himmel känns livet väldigt ljuvligt.
Efter två timmar med avspänd paddling nådde vi målet för dagens övningar – Idö med sin vackert och högt belägna skärgårdskrog. Maten smakade toppen och blev inte ett dugg sämre av en enastående utsikt och insikten att idag kunde jag njuta av god mat med gott samvete.
Kajakpaddling ger inte bara själslig ro, utan bidrar dessutom till ökad förbränning av världsliga kalorier. Efter maten blev det en kopp kaffe, medan barnen och några av gruppens vuxna tog ett dopp på Bockholmens rödaktiga granitklippor.
Strax därefter hopade sig ovädersmolnen på nytt och vi bestämde att det var dags att paddla tillbaka. Men ännu en gång stod vädergudarna oss bi och vi kunde njuta av vår förmåga att med mänsklig handkraft passera sund, gira runt små öar och till sist styra tillbaka in till bryggan på Horns udde.
Min andra gång i kajak gav lika mycket mersmak som första gången för ett år sedan. Förhoppningsvis blir det ett tredje tillfälle att paddla till Idö även kommande år.
Tack till
- Aina & Olle på Horn Kajak
- Leif Nachtweij på Gränsö Havskajakcenter
- Idö Skärgårdskrog
Cecilia Jiborn från Viken i Skåne