Västervik365 bjöd in en av Västerviks största kulturpersonlighet, nostalgiker och musiknörd Niklas Wrångberg för att dyka ner i något som liksom singlat upp som lite av ett Västerviksfenomen de senaste tio åren − musikgenren Americana. Här kan du läsa om genren i allmänhet och några Västerviksband inom den i synnerhet. 

Man kan geografibestämma musikgenrer. Det finns vissa platser i världen som är starkt förknippade med en viss musikstil. Nämn New Orleans och de allra flesta tänker på jazz eller cajunmusik. Nashville – country/americana, Texas – blues, Tennessee – rock ´n roll, Seattle – grunge, Manchester – indiepop, Kingston – reggae och så vidare. Platser där musiken stärker känslan av hur det ser ut, hur det doftar, hur allt låter och hur människorna verkar där musiken sägs härstamma ifrån.

Västervik har haft flera framgångsrika artister inom musikgenren americana som lyckas göra stora avtryck utanför kommunens gränser. Vad kan detta bero på?

Är det den över 50-åriga Visfestivalens förtjänst? Att Visskolan utbildar framtidens visartister? Att Ankarsrum varje år inbjuder till durspelsstämma? Att den tidigare musikfestivalen i Ekdungen fanns? De kommunala musikskolornas breda utbud? Eller är det kanske bara så enkelt att i vår kommun finns de ingredienser som behövs för att lyckas tränga igenom det enorma musikbruset med just americana.

Det behövs inte bara talang, envishet eller välplanerad marknadsföring för att lyckas i den ständigt förändrade musikbranschen idag. Det viktigaste är alltid passionen. Passionen för det man lyssnar på och spelar. Att det man spelar, skapar och sjunger om känns äkta. Att det man uttrycker är något man verkligen tror på. Att själva kreativiteten är viktigare än framgången. Gör det inte det, blir det ingen bra americana, som är ett samlingsnamn för musikgenren folkmusik och traditionell musik från USA. Lite förenklat kan man säga att det inkluderar musikstilar som folkmusik, countryblues, bluegrass, alternativ country, rockabilly och rotrock. Vissa artister utrycker sig på svenska medan andra håller sig till det engelska språket. Oavsett vilket så är det uttrycksättet i texterna tillsammans med den sparsmakade musiken som skapar den äkta känslan i americana.

Det är då Västerviks kommun kommer in som spader ess i leken. Här finns allt som underbygger musikskapandet, nämligen miljön. Helt gratis bjuder vår avlånga kommun på lugnet, det oändliga havet, de murriga inlandsskogarna, de mörka insjöarna, de vajande sädesfälten, pittoreska byar och inbjudande vandringsstråk. Allt som inbjuder till kreativt musicerande. Men kanske handlar det också om vardagstristessen i en liten stad, ljuden från de bultande fabrikerna i bruksorterna, rälsdunket från ett smalspårståg genom skogen eller det där brustna hjärtat utanför en restaurang i snöslasket.

Några av de artister som lyckats inom denna genre är banden Abalone Dots, Dimpker Brothers, Hyacinth House och artisten Mack Johansson. Samtliga bördiga från vår kommun. Alla har även varit i det stora landet i väst och utforskat americanans rötter. Här berättar de deras historia om vad de varit med om och var de är på väg den närmaste tiden.

MACK JOHANSSON 

Soloartist, producent, låtskrivare och medlem i bandet Hyacinth House. 

De största eller minnesvärda händelserna under din karriär så här långt?
Med bandet Hyacinth House, när vi var en av huvudakterna ibland svenska artister på Eurosonic i Holland 2008. De andra två artisterna var nämligen Robyn och First Aid Kit. Har även varit Förband åt Ryan Adams i Amsterdam. Eller att kliva ut på den gigantiska scenen inför 5000 personer i Den Bosch. Eller så var det när vi blev signade i Tyskland av Glitterhouse. På bolagets toalett satt en nakenbild på mig som jag skickat typ sex år tidigare. Som soloartist tycker jag turnerande i USA där jag hängde med Lucinda Williams är stort. Även att få haft en låt med i den då största tv-serien i världen, True Blood, är snudd på overkligt.

Framtidsplaner, vad händer med dig under detta år?
– Jag skriver låtar till massa popartister. Senast släpptes en av mina låtar med Shirin. Hyacinth House jobbar på en ny skiva och har spelat in flera bra låtar redan.

Har Västervik som ort eller kommun bidragit till att du valde just denna musikgenre?
– Nej, däremot min pappas skivsamling och tristessen med att växa upp i en småstad i medelklassen under 1980-90 talet.

Har exempelvis Visfestivalen, Visskolan, Ekdungens musikfestival, Durspelsstämman, olika trubadurkvällar bidragit till att just flera musiker har fått framgångar inom detta musikområde?
– Mycket möjligt? Det har inte påverkat mig eller min bror vad jag vet. Visfestivalen känns som den slutade utvecklas 1978. Däremot minns jag en bra rockklubb som höll till i gamla Saluhallen. Men det fanns bra tillgång på replokaler på fritidsgårdar och i kyrkorna.

Beskriv med några få ord vad som kännetecknar just din musikstil. Vad är huvudingredienserna i din framgångssoppa?
– Jag tror det har med min bror och min förmåga att skriva fantastiska texter på engelska. Musikaliskt handlar det om att vi gjorde allt själva utan inblandning av någon annan än bandet.

 

ABALONE DOTS 

Ett av Sveriges populäraste country- och americanaband!

De tre medlemmarna och multiinstrumentalisterna; Louise Holmer, Rebecka Hjukström och Sophia Hogman har spelat tillsammans i över ett decennium och bandet är ständigt efterfrågade. De har samarbetet med bland annat Marit Bergman, Lisa Miskovsky, Lars Winnerbäck, Kalle Moraeus och några av de största i Nashville. 2009 belönades de med en Grammis för Årets folkmusik/visa. Debutplattan ”From A Safe Distance” släpptes 2007 och fick både fina recensioner av kritikerna och ett varmt mottagande av publiken då den gick rakt in på albumlistans sjundeplats. Skivan gav eko även på andra sidan Atlanten och fyra USA-turnéer under 2008-2011 har givit dem ett gediget americana-renommé. Uppföljaren ”Traveler” kom året därpå och gav dem en Grammis för Årets folkmusik/visa 2009. Bandets tredje album ”Chocolate & Cigarettes” (2012) producerades av Steve Fishell (Dixie Chicks, Emmylou Harris, Willie Nelson) och innehåller bland annat spåret ”Regrets” där Rebecka sjunger duett med Ron Sexsmith.

På bandets fjärde och senaste skiva ”Red” (2015) har Abalone Dots politiska ställningstagande blivit än tydligare, där humanism och solidaritet är ämnen som berörs, och i och med det står de för första gången på egna ben utan ett majorbolag i ryggen.

– Det ligger väldigt mycket lust i ”Red”. Lust till musiken och skapandet. Men även ilska och frustration, vilket även är en av orsakerna till varför vi valde att döpa albumet till Red. Vi har en offentlig röst, då är det viktigt att göra den hörd. Första singeln ”The Parade” är producerad av Stefan Boman (Kent, Salem Al Fakir, Sahara Hotnights m.fl.), och sätter tydligt ner foten i ställningstagandet för rätten att älska vem man vill. Vårt bidrag till kampen mot förtrycket av HBTQ-personer och rädslan för det okända, men går även hand i hand med kampen mot främlingsfientlighet. Om man har en offentlig röst har man också en skyldighet att förändra det som inte är okej i samhället, säger Rebecka Hjukström.

De största eller minnesvärda händelserna under er karriär så här långt?
– Under vår karriär har vi fått många minnen som etsat sig fast, bland annat då vi turnerade i USA, spelade på Hardy Strictly Bluegrass festivalen i San Fransisco. Där vi på backstageområdet och såg Robert Plant och Emmylou Harris komma gående. Senare fick vi samarbeta med Emmylou’s vän och medmusiker, Steve Fishell. Andra roliga samarbeten vi haft är med Buddy Miller och Sam Bush. Då vi vann enligt oss det bästa priset på Musik Direktfinalen, att få åka till Tanzania i två veckor. Vi fick spela för och med ungdomar från flera länder. När vi vann en grammis kändes givetvis också stort! Ett annat starkt minne är när vi fick skivkontrakt och flyttade ihop i kollektiv. Vi bodde i ett hus bredvid vattnet ute på Värmdö och skapade musik och spelade varje dag. Den tiden var underbar, att bara få hålla på med musik och bli tajta som band, samtidigt som vi skulle spela in vår första skiva.

Framtidsplaner, vad händer med er under detta år?
– Vi har ett gäng spelningar under sommar och höst, men generellt ganska lugnt framöver med Abalone Dots. Men vi har flera nya musikprojekt som vi jobbar med under året.

Har Västervik som ort eller kommun bidragit till att ni valde just denna musikgenre?
– Västervik har en väldigt levande musikscen och det har varit väldigt gynnsamt att växa upp här när man har ett musikintresse. Att vi började spela americana har ju mycket med våra föräldrar att göra och det faktum att de alla valde att bosätta sig i Västerviks kommun.

Har exempelvis Visfestivalen, Visskolan, Ekdungens musikfestival, Durspelsstämman samt alla olika trubadurkvällar bidragit till att just flera musiker har fått framgångar inom detta musikområde?
– På Visskolan har ju många sysslat med americana, det ligger ju väldigt nära den svenska visan, så jag tror absolut att Visskolan och Visfestivalen har bidragit starkt till intresset. Musikintresset i Västervik generellt har säkert bidragit till att artister och band inom många olika genrer har lyckats bra. Jag upplever att man inspireras mycket av att växa upp med musik omkring sig även om det inte är inom den genre man själv håller på med.

Beskriv med några få ord vad som kännetecknar just er musikstil. Vad är huvudingredienserna i er framgångssoppa?
Jag tror att den tajta stämsången är det som varit viktigast för oss. Men en intressant instrumentering och flera olika låtskrivare har nog bidragit lika så mycket.

 

 

DIMPKER BROTHERS

Från Hulta till Salt Lake City.

Dimpker Brothers valde aldrig musiken, det var musiken som valde dem. Bröderna Adam och Martin Dimpker är uppvuxna i byn Hulta norr om Edsbruk. I ett hem där musiken alltid haft en framträdande plats. Under uppväxten har bröderna spelat i lite olika band men det var när de bestämde sig för att börja som en duo tillsammans som det började hända saker på riktigt. Idag kan de känna att de valde rätt med tanke på vilka framgångar de fått och alla de länder de spelat i .

När denna text skrivs så är Dimpker Brothers på väg till festivalen SXSW även kallad ”South by” i Austin, Texas. En av världens största festivaler där musiker och branschfolk möts. Det är tusentals framträdanden som pågår i en hel vecka. Men är inte första gången Dimpker Brothers uppträder i americanans hemland.

Sedan barnsben har tonerna alltid visat vägen framåt men det har endast kunnat upplevas vid deras hyllade liveframträdanden. Deras nysläppta debutsingeln ‘Days Of Wonder‘ är lika mycket en naturkraft som bröderna själva. Producerad av den musikaliska förebilden Joshua James i American Fork, Utah, andas musiken bitterljuva Skandinaviska harmonier med americanatraditionens själ.

Dimpker Brothers spelade in sitt debutalbum ”Days of Wonder” i Utah, USA, förra året med hjälp av singer-songwritern och producenten Joshua James. När albumet släpps är ännu inte helt klart. Under förra året hann de även med att spela både i Frankrike, Tyskland och New York.

Det blir en releaseturné i Sverige så fort att albumet kommit ut. Brödernas bokningsagent Rootsy Music håller i all planering kring denna turné. Dimpker Brothers kommer även under turnén vara uppbackade av ett amerikanskt band.

De ser verkligen fram emot att få dela med sig av den nya skivan men inget går upp mot att spela live. För det är i mötet med publiken som bröderna trivs bäst. När Dimpker Brothers spelar inför en hänförd publik uppstår en musikalisk atmosfär som måste upplevas på plats.

De största eller minnesvärda händelserna under er karriär så här långt?
– En av de största musikaliska upplevelserna vi haft hittills var när vi gjorde en turné i New York i höstas och bland annat spelade på Rockwood Music Hall på Manhattan och Harlem Nights. Ett annat minnesvärt tillfälle var även det förra året när vi åkte till Utah och spelade in debutalbumet hos producenten Joshua James. En annan sak vi är stolta över är att vi tre år i följd har spelat på självaste Visfestivalen i Västervik!

Framtidsplaner, vad händer med er under detta år?
– I skrivande stund är vi på väg till Austin, Texas för att spela på en av världens största festivaler, South By Southwest. Utöver det ska vi på ännu en turné i Nordamerika samt släppa mer musik då vi till dags dato endast släppt en singel, Days Of Wonder.

Har Västervik som ort eller kommun bidragit till att ni valde just denna musik genre?
– Västervik har bidragit mycket till att vi spelar den musik vi gör och att vi är de vi är. Vi har självklart hört och blivit inspirerade av många andra musiker i Västervik bland annat genom Visfestivalen, Visskolan, musikkvällar på Mejeriet, Musik Direkt och liknande.

Beskriv med några få ord vad som kännetecknar just er musikstil. Vad är huvudingredienserna i din framgångssoppa?
– Musikstil är ju alltid någonting subjektivt, men vi hoppas att ord som organiskt, ärligt och äkta kan beskriva det vi sysslar med. Musiken bygger oftast på gitarrspel och stämsång och att hitta en känsla som vi vill förmedla till publiken. 

 

LOVEFLOWERS

Ett annat band som skördat flera stora framgångar i USA de senaste åren är bandet Loveflowers från Gunnebo/Västervik. Även deras musik har sina rötter i americana.  Loveflowers består av musikerna Michael Greiffe, Leif Thörner, Yvonne Greiffe, Robert Ljungberg och Mattias Johansson. I Gunnebo har de byggt en egen inspelningsstudio där de tillbringar större delen av sin tid. Bandets första album ”Loveflowers” släpptes 2008 deras andra och senaste skiva ”Bridge or Barrier” släpptes 2013. Båda skivorna har spelats flitigt både i Europa, USA och Skandinavien.

2014 var Loveflowers inbjudna att delta i ”Texas Sounds International Country Music Awards” i Jefferson, Texas där Loveflowers vann den fantastiska utmärkelsen ”Årets bästa låtskrivare 2014”. Året därpå återvände de till Texas och ”TSICMA”. Den här gången fick bandet med sig den prestigefyllda ”Rich Lundgren Legacy Award”-utmärkelsen hem till Sverige.

Loveflowers gjorde en turné i Texas 2017 och de var också inbjudna att delta i ”Texas Sounds” för tredje gången. Då vann de det stora prestigefyllda priset ”Texas Heritage Award”! Bandet är för tillfället i studion, spelar in nya låtar och försöker hitta ljudet som kommer att sätta nästa utgåva av musik på rätt nivå. I oktober 2018 kommer det tredje albumet att släppas.